”Gick på morfin för att överleva dagen”

Patrik Brenning

Förre NHL-spelaren berättar om mardrömmen: Kunde blivit förlamad

En decimeterlång tumör på ryggraden tvingade Andreas Johansson att lämna tränarjobbet i Modo 2010.

Nu berättar den tidigare NHL-spelaren för Värmlands Folkblad om mardrömmen och kampen för att komma tillbaka.

– Jag var så jävla fucked up, det var det värsta jag har varit med om. Jag gick på morfin bara för att överleva dagen, säger Andreas Johansson till tidningen.

I januari återvände Andreas Johansson till hockeyn och ett jobb som assisterande tränare för Färjestad. Vad få vetat om är att 39-åringen de senaste åren kämpat med allvarliga hälsoproblem.

I en lång intervju med Värmlands Folkblad berättar den tidigare NHL-spelaren om symptomen som började under tiden som assisterande tränare till Charles Berglund i Modo 2010. Ett jobb Johansson senare tvingades lämna på grund av hälsotillståndet.

Fick svårt att gå

39-åringen började tappa känseln i fötterna och fick efterhand allt svårare att gå. En röntgenundersökning avslöjade bakgrunden till problemen.

– De hittade en decimeterlång tumör, inne i bröstryggen på ryggraden, som satt och tryckte på det som styr vårt centralsystem i kroppen, säger Andreas Johansson till tidningen.

Efter ett omfattande arbete kom läkarna fram till att upphovet till tumören troligen var en crosschecking från HV71-backen Lance Ward i en elitseriematch 2006, när Johansson spelade för Färjestad. På sin 38-årsdag den 19 maj 2011 opererades Johansson efter en plågsam väntan.

”Hade kunnat bli förlamad”

I samband med operationen tvingades läkarna också ta bort en del av skelettet i Johanssons ryggrad för att säkerställa att ingenting hade spridit sig i kroppen. Något som gjorde sviterna svåra för hockeyprofilen.
– Jag var så jävla fucked up, det var det värsta jag har varit med om. Jag gick på morfin bara för att överleva dagen, säger Andreas Johansson till Värmlamds Folkblad.
– Sommaren var ett helvete, rent hemsk, och det var tufft även för omgivningen. I juni fick jag svaret från efteranalysen. Det var en godartad sen- och fettvävnadstumör. Känslan var fantastisk.

Tack vare ett stenhårt rehabprogram mår nu Johansson bra igen och kommer i höst återigen ta plats i Färjestads bås.

– Folk går igenom tuffa saker, det här är bara en liten grej. Men för mig blev det en stor grej, jag var rädd och tumören satt på ett jäkligt taskigt ställe. Jag är glad att den inte spred sig, då hade jag kunnat bli förlamad, säger Johansson till Värmlands Folkblad.