December – en het månad för Linköping

Publicerad 2013-12-06

Tre raka segrar: ”Kommit ihop som ett lag”

FÖRST ÄR BÄST Förstakedjan med Pär Arlbrand (närmast), Mattias Sjögren (till vänster) och Simon Hjalmarsson (#11 till höger) satte varsitt mål i 4–1-segern mot Brynäs

November: Tre poäng på nio matcher.

December: Tre raka segrar.

LHC har tagit sig ur den värsta krisen – och har enligt spelarna blivit bättre av den.

– Vi har kommit ihop som lag och vet vad vi kan, säger Mattias Bäckman.

Linköping var inne i en djup kris i november. Laget spelade nio matcher och vann inte en enda under ordinarie matchtid. Östgötarna tog tre poäng av 27 möjliga och sjönk som en sten genom tabellen.

I söndags besegrade laget Leksand och det var första trepoängaren sedan den 26:e oktober. Därefter har det rullat på. Mot Brynäs i går kom Linköpings tredje raka seger i december.

– I hockey går det upp och ner, och det vet alla i branschen. Det var tungt och vi var långt ner. Nu börjar vi klättra ur gropen. Vi har mer självförtroende nu, säger backen Daniel Rahimi, 26.

”Man måste lära sig”

Han, och övriga spelare, som Sportbladet pratar med efter 4–1-segern mot Brynäs menar att Linköping kommer att bli ett bättre lag på grund av den tunga tiden i november.

– Absolut. Man måste lära sig att både förlora och vinna. När man har varit på botten och vänt kommer man samman som grupp, säger han.

Mattias Bäckman, 21, är inne på samma linje.

– Jag tror absolut vi kan dra nytta av den tunga tiden. Vi har kommit ihop som lag och vet nu vad vi kan, säger Bäckman.

– Jag vet hur det var för två år sedan. Förhoppningsvis kan vi ha nytta av det också. Då var det riktigt tungt länge, men vi klarade oss på slutet. Man måste leva i situationen och inte börja hitta ursäkter. Att försöka vara lugn, även när det går emot, säger han.

I nästa omgång väntar Örebro på bortaplan för Linköping. Sedan är det tre matcher kvar innan juluppehållet.

– Vi är heta nu. Inget snack om det, men det gäller att vara ödmjuka och fortsätta jobba hårt. Förlåt, en klyscha, men så är det, säger Bäckman.

Följ ämnen i artikeln