Mårts om hoten: ”Kanske har vi varit för naiva”

Linus Norberg

Sportbladet träffade Pär Mårts och snackade om Tre Kronors öppenhet, Wikegård-bråket under VM och nästa års OS i Sotji

Han vill att det ska vara det öppna landslaget.

En ren kontrast till fotbollens mer medieskygga herrar.

Nu avslöjar Pär Mårts vilka problem det medfört – hur förbundskaptenen plågats av hotfulla mejl innan VM.

Och tvingas allt längre in i hemlig- heten.

– Vi kanske har varit för naiva, säger Mårts till Sportbladet.

Inte ens två månader har gått sedan Tre Kronor tog VM-guld.

Men allt har redan landat för Pär Mårts. Nu har han bytt kraven och uppståndelsen i Globen mot lugnet hemma i Västerås.

När Sportbladet ber honom hitta en betydelsefull plats för intervjun föreslår han idylliska Frösåkers golfklubb tio minuter utanför stan, intill Mälaren – trots att det inte ens är hans hemmabana.

Han har nyss tagit golflektioner och visar sedan upp sina utmärkta bunkerslag när vi träffar honom.

– Det här är inte bara en rekreation för mig, det är lite tävling också. Men jag vill kunna spela mycket mer golf än jag gör, ­säger Mårts, som för drygt ett år sedan var nära att gå in i väggen under VM.

Allt är frid och fröjd, kan tyckas.

Men förbundskaptenen brottas med nästa bekymmer, nästa svåra balansgång.

Som man nog får kalla det.

Samtidigt som han inte låtit sig inspireras av Erik Hamréns medieskygga mannar – Mårts förespråkar en öppenhet mot ­media och publik i landslaget – har han tvingats ta emot obehagliga och hotfulla mejl kort innan världsmästerskapet i maj.

Och han har redan tvingats skaffa hemlig mejladress och tagit bort sitt telefonnummer från förbundets hemsida.

Poliser bodde hemma hos Mårts

– Vi har varit väldigt öppna. Det är ett mål vi har haft. Det är också min skyldighet att vara tillgänglig. Egentligen känner jag mig inte som förbundskaptenen, utan som vem som helst som vill vara här ute på golf­banan och slå nya slag utan att folk ska kolla och handla utan att de ska veta att jag är där. Jag har aldrig haft något behov av att slå mig för bröstet, säger Mårts.

– Men kanske har vi varit för naiva, tillägger han snabbt.

Förbundskaptenen har tidigare haft poliser som bott hemma hos honom, innan jobbet som landslagstränare, och suttit i tingsrätten för att människor har hotat honom.

I maj började det igen.

– Kanske lämnade vi ut för mycket och trodde för mycket på öppenheten. Det blev en massa skitsnack riktat mot mig och det störde mig i jobbet. En del var inte så snälla…

”Känns otäckt”

Handlade det om rena dödshot igen?

– Det vet jag inte. Människor ­säger en sak, men det är säkert ­inte det som egentligen menas. När de uttrycker sig anonymt blir det rakt på. Det känns otäckt och när andra inkräktar på din tanke undrar man om det är värt att ­jobba med det här.

Hur kunde ett hatiskt mejl se ut?

– Att jag kunde dra åt helvete och att jag förstör svensk hockey. Med olika formuleringar. Det var väl inte värre än så.

Mårts har tidigare kritiserat media för att fotbollen ges för stort utrymme i tidningarna.

Öppenheten är ett sätt att få Svenska ishockeyförbundet att dra mer fokus till sporten. En svår balansgång med tanke på obehagen det medfört.

– Jag kan tycka att det fortfarande är för mycket fotboll i tidningarna. Framför allt att att vi kan läsa mycket mer om de ­utländska ligorna än de inhemska. Och så vill inte jag ha det.

Hur mycket följer du fotboll i allmänhet?

– När Sverige spelar så tittar jag. Och om något svenskt fotbollslag lyckas i Europa kan jag också känna glädje.

Har du någon favoritklubb?

– Nej, men jag gillar ju när jag ser Manchester United och Barcelona. De är så jävla skickliga och spelar verkligen fotboll. Då njuter jag.

Har du träffat Zlatan?

– Nej, jag vet inte om han vill träffa mig heller.

”Det är en jäkla fart”

Mårts har tidigare även uttryckt sig kritiskt mot TV4. Under VM förvånades ­också många av kanalens tittare när annars så verbale expertkommentatorn Niklas Wikegård inte ställde några frågor ­ till förbundskaptenen efter matcherna.

Det påstods att villkoren, för att Mårts skulle gästa tv-studion, var att Wikegård skulle ­beläggas med munkavle.

– Det stämmer inte, säger Mårts och förklarar nu den verkliga sanningen:

– Vi hade ganska många möten med TV4, både innan och­ ­efter VM. Det enda jag bad om var att ha en lugnare miljö. Jag skulle aldrig komma på tanken att styra media och är inte ovän med Wikegård på något sätt. Men året innan blev det för mycket.

På vilket sätt?

– Det var en jäkla fart, de ­showar ­mycket. För att få ut det bästa av mig måste vi få kyla ner oss lite.

Det känns riktat mot Wikegård när du säger så?

– Nej, han är anställd för att vara en åsiktsmaskin och då måste han få gå in i den rollen. Han får ställa vilka frågor han vill.

”Stänger inga dörrar”

Mårts kontrakt med Svenska ishockeyförbundet går ut om ett knappt år. Han har aldrig tidigare, varken spelat eller tränat, utanför Sverige.

Nu öppnar han dock för ett sådant uppdrag efter landslagskarriären.

– Ett jobb utomlands har faktiskt aldrig lockat mig. Men jag stänger inga dörrar. Om jag ska nappa på ett jobb i ett annat lag ska det finnas idrott i bakgrunden. Folk pratar om underhållning, men för mig är det här bara idrott. Jag vill inte hamna ­någonstans där det är en jäkla cirkus, som det kan vara på vissa ställen, säger Mårts, som trots att han fyllt 60 år har mycket kvar att ge.

– Jag är ju en av de äldsta numer, men jag känner mig inte särskilt gammal. Jag är fortfarande ganska barnslig och nyfiken.

Men först ska han föda nya framgångar i Sotji.

Pär Mårts om...

…HUR HAN BLICKAR TILLBAKA PÅ VM-GULDET:

– Det är klart att bilderna kommer upp ibland. Men jag är nog yrkes- skadad, nu är det nästa grej jag tänker på och det är OS. Tankarna på VM-guldet kommer nog först långt senare, när det hängs upp en bild och man kan tänka; ”fan, där var jag med”.

…HAN HADE SATSAT PENGAR PÅ ATT SVERIGE SKULLE TA GULD – UTAN BRÖDERNA SEDIN:

– Jag skulle nog inte välja Sverige, om jag satsat pengar. Jag hade nog valt Ryssland eller Kanada. Men å andra sidan hade vi högre odds så jag hade vunnit mer pengar om jag satsat på Sverige. Jag hade upplevt det som möjligt i alla fall.

…VARFÖR HAN INTE ANMÄLDE KHL-STJÄRNAN FREDRIK PETTERSSON TILL VM – OCH ÄNDRADE SIG DAGEN DÄRPÅ:

– Freddan fick beskedet att han skulle vara med i VM. Men innan den första matchen tyckte jag att han inte riktigt var där. De andra måste få spela och jag kan inte undvika att ta bort någon bara för att vi lovat honom att få spela. Det bästa laget skulle spela den första matchen, men efter den tyckte jag att vi inte hade farten, fläkten och energin. När Freddan då fick komma in lite grinig blev det enbart bra av det som skedde.

…HUR PRESSEN SOM FÖRBUNDSKAPTEN ÄR:

– Jag upplever pressen ungefär som att hoppa bangyjump, man är nyfiken på att se om bandet håller eller om det går av. Det är en lockelse att ha press, annars hade jag nog inte hållit på.

…HOCKEYFÖRBUNDETS DÅLIGA EKONOMI:

– Jag är orolig, och det är inga bra signaler. Förbundet är en katalysator som visar vägen och går i bräschen. Kan vi inte göra det vet jag inte hur svensk hockey kommer att se ut. Vi har fortfarande många, duktiga talanger. Men det kommer nog aldrig att vara lika många som under åren 1990–1991. Men då föddes det mer barn också. Så det kanske är det budskapet vi måste föra vidare i stället, haha.

…VILKA SOM TAR PLATS I FÖRSTAKEDJAN I OS:

– Jag har inte så många tankar på ett OS-lag. Men Sedinarna och Loui Eriksson fungerade ju bra ihop under VM. Det känns onödigt att ändra på det.

…VARFÖR TOBIAS ENSTRÖM PETADES I DEN PRELIMINÄRA

OS-TRUPPEN:

– Han har inte varit med oss någonting och jag har ingen relation till Tobias. Jag vill träffa honom först och se om han vill vara med, fråga varför han tackat nej tidigare. Lära känna honom mer, helt enkelt. Och någonstans måste strecket dras, jag drog det där. Men det är inte kört för honom för det.