”Jag är inte guds bästa barn, jag säger en massa dumma saker”

Linus Norberg

Leksands Alen Bibic om trashtalk, noppade ögonbryn och pizzerian han har att tacka för allt: ”Vi kom till Sverige med en väska, farsan har lärt mig att alltid jobba”

Han avslöjar att han noppat ögonbrynen inför den stundande debutsäsongen i SHL.

Sedan greppar han en klump deg och förklarar att kanten är svårast att få till.

Möt Alen Bibic, slagsmåls­intresserad back i Leksand – och pizzabagare.

Den 23-gradiga sommarvärmen tränger in i lokalen samtidigt som solbadande turister och vanliga lokalbor tittar in med jämna mellanrum.

Vi är på en pizzeria.

I Rättvik.

En Leksandsstjärnas hem.

– Jag kan komma hit och vika kartonger, stå i kassan eller riva ost. Det är ju inte så vanligt för en hockeyspelare, flinar Alen Bibic.

Och betonar just att titeln pizzabagare är en sanning med modifikation.

– Fan, det här med bakandet... farsan vägrar låta mig göra det. Han säger att jag är för dålig. Men samtidigt vill han inte få in mig i yrket. Visst, det hade varit roligt att baka pizzor, men farsan tycker att jag har bättre förutsättningar än så.

Bibic tar ett avbrott i arbetet och slår sig ner med Sportbladet på pizzerians uteservering.

Han var nio månader gammal när familjen flydde till Sverige från Serbien, dåvarande Jugoslavien. De hade knappt hört talats om ishockey.

Därför var det knappast ett självklart val för Bibic att bli hockeyspelare.

– Morsan och farsan ville att jag skulle syssla med en sport. För att hålla mig borta från allt dåligt, som att springa runt på gatan på nätterna och ta droger och slåss. De trodde nog aldrig att jag skulle bli hockeyspelare. Men nu är farsan jävligt inbiten, han har koll på all statistik. Han brinner för det.

Ordinarie i laget

Det är just föräldrarna – ägarna till pizzerian – han vill tacka för framgången.

– Utan den här pizzerian hade jag kanske inte haft råd med hockeyklubbor. Jag har aldrig varit någon stor talang. Vi kom till Sverige med en enda väska, morsan och farsan har lärt mig att alltid jobba hårt, säger Bibic.

Det hårda arbetet har tagit honom till en ordinarie plats i Leksands i två allsvenska säsonger. Totalt har det blivit ett mål och åtta assist.

Men kanske mer talande – 224 utvisningsminuter.

Plötsligt rusar brorsan Almen, 19 – också stor talang i Leksand med allsvenska matcher på sitt konto – in på pizzerian.

Han är inte lika villig att hjälpa till med sysslorna.

Däremot har han ärvt storebrorsans mentalitet på isen.

– Kolla här, säger Almen och visar upp en bild på sin mobiltelefon.

Den föreställer en spelare med ett stort jack i bakhuvudet – en spelare som fallit offer för Almens hårdföra spelstil.

– Där är vi ganska lika, säger Alen.

En del av en gameplan

De där 224 utvisningsminuterna är ingen slump. Pappa Mujo Bibic lyckades med hjälp av hockeyn hålla honom borta från bråket på gatorna. Men på isen, däremot...

– ... är jag bråkig, säger Alen.

– Men för mig är det ett sätt att vinna matcher. En del av en större ”gameplan”. Genom att bråka vinner du respekt och på så sätt matcher. Det gäller att vinna det psykiska spelet först, sedan matchen, utvecklar han.

Beskrivs som en kung

När insåg du att du hade den spelstilen?

– Ganska tidigt. När jag började spela som tolvåring, typ. Jag har ju alltid varit stor och fått använda kroppen. Det är inget snack om att man tyckte att det var roligt att köra över spelare när man var ung.

Bibic beskrivs också som en kung i det verbala ute på isen. Trashtalket är ett vapen, enligt honom själv.

– Jag är inte guds bästa barn, jag säger en massa dumma saker. Men det finns så mycket att vinna i det psykiska spelet, säger Bibic, som uppmärksammades i ett daladerby för snart två år sedan.

Moras Henrik Eriksson firade ett mål med att ge Bibic en kram. Då svarade Leksandsbacken med att ge Eriksson en högerkrok.

– Det är nog mitt skönaste exempel. Jag ville först markera att det inte var okej att krama mig, då tyckte jag att han förtjänade en smäll.

– Sedan vände vi och vann matchen. Av en slump låg Henke på isen framför mig när slutsignalen gick. Då frågade jag honom vilka som vann. Den gav nog bra effekt.

”Hävdar mig inte”

Vad får du själv höra?

– Mina ögonbryn. Det bet ordentligt på mig när jag var ung. Det gjorde fan ont, men till slut blev jag van och brydde mig inte. Nu har jag fixat till det.

Noppat ögonbrynen, alltså?

– Ja, de hade växt ihop. Men jag gjorde det för att se snyggare ut också.

Men snygg och snäll på isen kommer du aldrig att bli, eller?

– Alltså, jag snackar mycket. Men jag vill först och främst vara en duktig hockeyspelare. Jag försöker inte hävda mig. Jag förstår att folk målar upp en bild av mig, säger Bibic.

Sedan utbrister han:

– Men nej, liksom – jag vill inte bara vara någon som slåss.

BIBIC OM SKÖNASTE...

... SPELAREN PÅ OCH UTANFÖR ISEN

– Mattias Timander. På isen visar han hur man ska spela. Utanför hur lugn och chill som helst.

… DOMAREN:

– Det finns ingen skön domare. Haha. Det kanske inte är så bra sagt av mig, men så är det. Jag respekterar deras jobb, men i allsvenskan höll domarna inte måttet. De använde makten på fel sätt.

… ARENAN

– Malmös arena gillar jag. Publiken sitter tätt inpå och det är lite NHL-stuk på den.

...CITATET

– Jobba hårt. Det är vad jag bygger allt runt.

...PERSONEN

– Mina föräldrar. Inget snack om saken. De ställer alltid upp.

...UPPLEVELSEN

– Matchen i Globen mot Mora. Det var grymt häftigt. De hade Kopitar och Bobby Ryan, men det spelade ingen roll. Vi körde över dem.

… FANSEN

– Jag kan ju inte säga att några andra fans är sköna, men Stockholmsfansen hörs ju mycket och då är det roligt att spela

… RYKTET

– Jag brukar inte lyssna på rykten. Jag måste tänka. Nej, den är svår alltså. Jag kan inte komma på något.

… MATEN

– Pizza, så klart. Jag gillar pizza med kebab, men jag brukar variera. Jag äter det kanske en gång i veckan, jag måste ju hålla kosten.

… SKÄGGVÄXTEN

– Kåberg, den var imponerande.

… FILMEN

– The fighter. Den är jäkligt bra.

… RESAN

– New York med brorsan. Det var jävligt coolt.

… MINNET

– Att vi gick upp i elitserien. Det finns inget som slår det.

… FRISYREN

– Filip Forsberg brukar fixa sin frisyr ofta så jag får väl säga den.