Wennerholm: Väntar med att hoppa jämfota
HELSINGFORS. Det ryska ishockeyförbundet säger ja till KHL-spelare i OS.
Ett glädjebesked?
Nej, jag väntar nog med att hoppa jämfota.
Låter inte IOK Ryssland tävla under egen flagg i vinter-OS kan det svänga snabbt.
Det är ju så att den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) fortfarande håller på att utreda Rysslands deltagande i OS i Pyeongchang. Ett slutgiltigt besked ska komma i december.
Ryska längdåkare stängs av i stort sett varje dag känns det som, med bara några månader kvar till OS.
Sex världsåkare har stängts av på livstid de senaste veckorna och blir av med sina medaljer från OS i Sotji, där Alexander Legkov är det största namnet.
De har fällts utan att ha åkt fast för dopning, men på grund alla vittnesmål i WADA:s rapport om manipulerade dopningprov under OS i Sotji.
Internationella Skidförbundet (FIS) har inte stängt av dem och de får fortfarande tävla i Världscupen.
Det är en riktigt soppa med andra ord.
Jag kan förstå att ryssarna är förbannade.
Att ryssar dopat sig är ingen hemlighet, eller att det skett i organiserad form.
Liknande i USA
Men samtidigt har USA haft liknande dopninghärvor, där världsstjärnor som friidrottens Marion Jones och cyklisten Lance Armstrong avslöjats som superdopade under hela sina karriärer.
Utan att de någonsin åkte fast i några dopningstester.
Och utan att en hel nation drogs med av bara farten.
Det visar också hur dålig träffyta WADA:s dopninglaboratorier har, något som avslöjas med all tydlighet i Netflix-dokumentären ”Ikaros”. Se den. Det är ett skrämmande avslöjande och då talar jag inte bara om Ryssland.
Det är också där hela det ryska dopningsfusket i Sotji växer fram som en världsnyhet.
Men det är fortfarande ord mot ord och slutsatser som kan ifrågasättas och ifrågasätts från ryskt håll.
President Vladimir Putin förnekar fortfarande att det funnits någon statsledd dopning i Ryssland.
Det fanns definitivt under den gamla Sovjettiden. Det vet jag med säkerhet.
Men idag vet jag inte hur mycket som är politik och hur mycket som är fakta.
Lider med ryska idrottare
Jag kan lida med ryska idrottare som fått ta oförskämt mycket skit, medan andra smutsiga nationer kunnat smyga under radarn.
Nu handlar det om vinter-OS i Pyeongchang 2018 och det är fortfarande rena kaoset runt ryssarnas vara eller inte vara.
Hade IOK skött det här snyggt hade allting varit utrett vid det här laget.
Det var ju en lika stor eller ännu större fråga inför OS i Rio 2016. Då fick specialförbunden själva bestämma om ryssarna skulle få vara med och friidrotten var tuffast.
Internationella Friidrottsförbundet (IAAF) sa nej till alla och sedan nej 67 av 68 överklaganden.
Det var enbart längdhopperskan Darja Klisjina, som bor och tränar i USA, som tilläts tävla, men under neutral flagg.
Totalt fick 282 ryssar vara med i sommar-OS till slut.
Hur det blir i Sydkorea vet vi inte ens på tröskeln till spelen.
Det är under all kritik.
IOK kan fortfarande tvinga alla ryska idrottare att tävla under neutral flagg och i så fall är KHL-basen Dimitrij Tjernysjenko fortfarande beredd att stoppa alla KHL-spelare från OS.
Det är i alla fall vad han uttryckt tidigare.
Så det här känns långt ifrån avgjort, vad än det ryska hockeyförbundet säger här i Helsingfors.
Även om jag hoppas att vi ska få en hockeyturnering värd namnet.
Annars är OS-hockeyn en katastrof, som Internationella Ishockeyförbundets (IIHF:s) ordförande René Fasel ska ha uttryckt det.
Det känns milt uttryckt i så fall.
