Klubbarnas försvar mot permitteringar
Publicerad 2020-04-19
SHL-klubbarna korttidspermitterar och söker ekonomiskt stöd hos Tillväxtverket.
Något som skapat arga reaktioner på sina håll:
– Jag har full respekt för att det finns åsikter, men varför ska inte vi kunna gå den vägen? säger Brynäs klubbdirektör Michael Campese, som fortfarande inte tagit beslut i frågan.
Det inställda slutspelet och den ekonomiska osäkerheten framöver gör att SHL-klubbarna agerat snabbt och korttidspermitterat både spelare och ledare, i de flesta fall från den 1 april. En övervägande majoritet av klubbarna kommer också att söka ekonomiskt stöd från Tillväxtverket.
”Respekt för åsikterna”
Det är sedan upp till den statliga myndigheten att avgöra om SHL-klubbarna har rätt till någon ersättning.
SHL-klubbarnas agerande har väckt blandade känslor. Ett argument från kritikerna har varit att klubbarna utnyttjar systemet för att tjäna pengar då säsongen egentligen pågår till den 30 april och få klubbar uppger att de budgeterat med slutspel.
Ett annat argument har varit att klubbarna inte ska ta hjälp av skattepengar för att avlöna välbetalda hockeyspelare.
Brynäs missade slutspel men har ändå valt att korttidspermittera från den 1 april. Gävleklubben har däremot inte bestämt om man kommer att söka pengar från Tillväxtverket för de spelare, ledare och övrig personal som har permitterats.
Klubbdirektör Michael Campese har följt med i debatten runt den brännande frågan.
– Först ska jag säga att jag har respekt för åsikterna. Om jag sätter mig på den sidan: varför ska inte vi kunna gå den vägen som många andra gör som drabbas ekonomiskt? Tittar vi på Brynäs omsätter vi 165 miljoner kronor och betalar oerhört mycket skatt, vilket vi givetvis ska göra. Samma med spelarna: de tjänar mycket, tycker vissa, men de betalar också mycket skatt, säger Campese och fortsätter:
Kan tappa 25–30 procent i omsättning
– Den här diskussionen blir dubbelbottnad: är idrott ett arbete och det tror jag de flesta är överens om. Jag har som sagt full respekt för de som är kritiska men vi är en arbetsplats med 110 personer och en viktig del för regionen, hotell och restauranger är ofta fulla när vi spelar. Jag har svårt att se att det ska vara skillnad på våra anställda om de spelar hockey eller jobbar på kontoret.
Vad säger du till dem som tycker att klubbarna utnyttjar situationen för att tjäna pengar?
– För oss handlar det inte om vi har gått slutspel eller inte utan om det som kommer framåt. Insäljning av nya säsongen börjar i februari och det är mycket som är ovisst. Våra sponsorer har med största sannolikhet inte samma möjligheter framåt. Hur blir det med säsongskorten och blir det ens spel med publik i september?
Campese poängterar att de nuvarande permitteringarna inte har så mycket med årets säsong att göra, utan är i första hand ett sätt att möta framtiden:
– Det handlar om att kunna behålla så många i personalen som möjligt. Tappar vi 25–30 procent i omsättning blöder vi kraftig och det måste jag ta ansvar för. Just nu sitter vi med fyra scenarion: att serien startar som vanligt i september, att den gör det i oktober, eller i november eller i december. Blir det med eller utan publik, med eller utan näringsliv?
Samtidigt poängterar han att om nu Brynäs söker ekonomiskt stöd är det Tillväxtverket som beviljar det och i så fall tycker det är korrekt:
– Vi vänder oss då till högsta instans i frågan och då tycker jag inte att vi har gjort något fel. Säger de nej får vi hitta andra vägar, vi kommer inte att krångla om det, säger Michael Campese.
