Profilen: ”Det är en illavarslande trend”

Travsporten tappar flera av sina sport- och travbanechefer – för tillfället är det rekordmånga banor som står utan chefer den närmsta tiden.

Bara nu i juli har Hans Engman bestämt sig för att sluta som travbanechef för Boden och Skellefteå och Kajsa Gustafsson lämnar sitt uppdrag på Umåker.

– Det här är en illavarslande trend, säger travprofilen Håkan ”Lillis” Olsson som har flera års erfarenhet som sportchef på landets banor.

Sedan tidigare har Bergsåkers Henrik Lindgren bestämt sig för att sluta som sportchef. Även Trav Gävleborg tappar sin sportchef när Johan Lindberg går vidare till en ny tjänst inom Svensk Travsport i augusti.

Även Färjestad och Årjäng står utan sportchef eftersom Petter Johansson, som  haft rollen, har fått jobbet som ny sportchef på Svensk Travsport.

Morgan Fredvi har bestämt sig för att sluta som travbanechef i Årjäng.

Nu i juli var det Kajsa Gustafsson som lämnar Umåker och Hans Engman bestämt sig för att sluta som travbanechef för Boden och Skellefteå.

”Inte lika roligt längre ..”

Håkan ”Lillis” Olsson, har jobbat med administration på landets banor från 1964 fram till för två år sedan då han gick i pension.

Han har haft rollen som sportchef på banor som Bergsåker, Jägersro, Eskilstuna, Örebro och Axevalla och har stor erfarenhet av rollen.

Varför tror du att så många slutar?

–  Jobbet har förändrats och det är inte lika roligt längre och det har en viss betydelse. Man jobbar för att centralisera om det är bra eller inte vet jag inte. Jag är lite gammalmodig och var med och arbetade när det fungerade på ett sätt, nu ska det fungera på ett annat sätt.

– Jag tror att man kan begå misstag om man centraliserar för mycket. Det lokala engagemanget och entusiasmen behöver finnas ute på banorna. Annars är jag rädd för att det försvinner helt. Nu ska sportchefer göra allt, skaffa hästägare, sköta hemsida, ha kontakt med media och så vidare. Det här tror inte jag kan skötas centralt.

Gemensam sportchef på flera håll

Facktidningen Travronden rapporterade förra veckan att Årjäng, Åmål och Färjestad ser över om man kan ha en gemensam sportchef för regionen.

Även Bergsåker, Dannero och Östersund går i de tankarna.

Banorna sneglar på Trav Gävleborg där Johan Lindberg har haft den rollen i några år.

”Engagerade människor på plats”

Lills är inne på att det kan fungera om det inte är för stora banor som en person ska ha hand om.

 – Jag har själv jobbat på Örebrotravet och då skötte jag även Lindesberg, om det är en liten bana som kör tävlingar sju-åtta gånger om året. Då kan man vara på två olika banor, menar han.

– Man har slagit samman, en del är sporchefer och en del är travbanechefer. Det är olika titlar, men jag tror att man måste ha engagerade människor på plats på varje ställe. Annars tror jag inte att det blir riktigt bra, fortsätter han.

Besök stallkaféet och känn atmosfären

Hans filosofi är att en sportchef ska kunna förmedla hur det ska vara och vet hur det fungerar på banan.

– Jag brukar säga att man måste gå till stallkaféet och insupa atmosfären annars vet man inte vad det handlar om. Det vet man inte om man sitter i Stockholm. Det är lätt att kasta skit och säga att administrationen är för många, men jag tycker att man ska fundera vad de ska göra innan man pratar om hur många det ska vara.

Vad betyder det för travet när många väljer att sluta?

– Det känns lite oroligt och det är en risk nu när det är besparingstider och man hör rykten om att det ska bli färre tävlingsdagar. Nu ska cheferna jobba med att släcka bränder och det vill inte alla. Du vill skapa något, men nu hoppas jag att det inte blir så farligt. Det här är en illavarslande trend. Jag tycker att man inte kan bromsa sig ur något som är negativt, då är det bättre att lägga på ett kol, säger han.