Lasse Kronér vann stort på travet: ”En dröm”
Lasse Kronér i stor intervju om • Travintresset • Folkets kärlek • Karriären: ”Jag fick mycket skit, hot och hat”
Publicerad 2022-10-31
Folkkäre Lasse Kronér gör succé som programledare för ”Doobidoo”.
Han har under många år även brunnit för travsporten.
I torsdags vann han och några vänner drygt 178 000 kronor på V64.
– Det är fruktansvärt roligt att gå på trav. Man betalar för en upplevelse, en dröm, säger Lasse till Trav365.
Lasse Kronér har sedan många år tillbaka ett genuint travintresse och när hemmabanan Åby körde torsdagstävlingar var den folkkäre programledaren på plats.
Ihop med några vänner lämnades en V64-kupong in – och det blev succé. Utdelningen? Nästan 180 000 kronor efter att ha fått 2,5 gånger vinsten.
– Vi vann runt 20 000 kronor per person och det är så himla roligt när man gör sånt här ihop med andra. Jag älskar själva upplevelsen och kärleken till travet är att det är så spännande att nästan sätta vinsterna, berättar Lasse för Trav365 och fortsätter:
– Det är fruktansvärt roligt att gå på trav, eller sitta hemma med gubbarna och göra en V75:a. Mitt travintresse bygger nog främst på gemenskapen men jag har gjort en massa Elitlopp genom åren, runt åtta på raken. Jag är dock inte en sådan som har koll på alla hästarna.
”Det är jobbigt än i dag”
Travintresset kläcktes en gång i tiden när gode vännen Lars ”Lasse” Brandeby lurade med honom ut till banan.
– Jag köpte en dator åt honom och där satt vi två och pratade lunchdubbeln varje dag. Lasse var även programledare för ATG:s sändning en gång i tiden.
Kronér har idel goda minnen från den tiden, även om han totalt sett genom åren inte lyckats gå plus på spelet.
– Det är nog en rätt så stor förlust och helt omöjligt att jag skulle vinna på trav. 20 000-30 000 kronor som mest har det blivit. Samtidigt betalar man för en upplevelse, en dröm.
Brandeby gick efter en tids sjukdom bort den 20 november 2011 på Sahlgrenska sjukhuset. Vid sin sida vakade flera av hans vänner, bland annat Kronér och Claes Malmberg.
Är saknaden efter din vän fortfarande stor?
– Oj, oj, oj, det är jobbigt än i dag. Jag har aldrig varit någon så nära. Det är nästan svårt att förklara. I samband med att han blev sjuk så kom vi ännu närmare. Då har man inga filter, det finns inget kvar att gömma. Han var en fantastisk person och vad många kanske inte vet är att han även privat var den roligaste människan jag vet.
”Jag har uppträtt hela livet”
Kronér har till dags datum ännu aldrig ägt eller delägt en travhäst, även om den drömmen fortfarande finns. Det var dock nära för ett antal år sedan.
– Det var långt gånget, allt var klart. Jag och Lasse skulle åka till Jörgen Westholm där hästen stod sadlad, men tyvärr hade vi spelat musik kvällen innan och blev väldigt sena. Vi hann därför inte upp och jag vet inte om Jörgen ännu förlåtit mig.
– Det var jäkla roligt att den skulle heta ”Snabba Dej”. ”In i sista kurvan kommer Snabba Dej!” Jag vet inte om den blev något bra, det är nog bäst att inte veta...
Kronér har varit en underhållare sedan barnsben och minns mer än väl när han själv insåg att han bar på en talang för att underhålla och göra människor glada.
– Jag var fyra år när jag började uppträda. Vid sex års ålder gick jag upp på scenen en gång och tog över mikrofonen för att sjunga några låtar. Jag har uppträtt hela livet och behövt en scen för mitt välbefinnande. Då trivs jag som allra bäst.
Började som gatumusikant
Han kämpade i ung ålder med sin blyghet men lyckades till slut överkomma detta. Numera verkar han vara lugnet personifierad.
– Det var nog tack vare gitarren och musiken. Jag blir inte nervös längre, däremot fokuserad på uppgiften.
Som ung grabb brukade han bjuda på skönsång i trapphuset hemma i Högsbo, eller för vännerna på fritidsgården. Dessutom har han en diger bakgrund som gatumusikant.
– Jag spelade på gatan under många år och har nog turnerat 70 varv i detta underbara land. Varje gig jag gör är ju sång. Alla tror att man bara jobbar med tv men jag är inte programledare för fem öre, utan musiker till hundra procent. Jag skriver nog musik varje dag och har fortfarande idéer till nya plattor. Det kallet lever kvar i mig.
Han har uppträtt i olika konstellationer på sistone, bland annat ihop med Kalle Moraeus och Sanna Nielsen.
– Ibland kommer det upp folk till mig och säger: ”Va, kan du sjunga? Det hade jag ingen aning om!” Det är så tv fungerar. Jag menar, det är väl ingen som vet att Gunde Svan åkt skidor?
”Mest nervösa som jag har upplevt”
Den snart 60-årige Kronér tillåts minnas tillbaka på en lång och produktiv karriär, både inom musiken och på tv. Något som ligger honom väldigt varmt om hjärtat är tiden mellan 1985-1999 då han var medlem i Triple & Touch.
– Det var 15 helt ljuvliga år. Vi var en av Sveriges största showgrupper och fick vara med i både teater, film, tv, allt. För mig som kom från ett annat håll var det en väldigt viktig skola rent musikaliskt, och smart beslut att ta rygg på de övriga.
1999 var året då han tog över ”Bingolotto” efter Leif ”Loket” Olsson och där blev han kvar fram till 2004. Det finns både glada och tråkiga minnen från den tiden.
– Då var Bingolotto så fruktansvärt stort och det såldes fler lotter än det fanns människor. Det var det mest nervösa som jag har upplevt. Jag vet inte om jag hade gjort eller vågat det nu. Det var dock en väldigt rolig tid och jag är väldigt kär i föreningslivet.
– Alla var engagerade, alla hade en åsikt, alla hade en tanke. Leif var gud och när man ska ta över programmet efter en sådan stor, stor människa så är det jobbigt. Jag fick mycket skit, hot och hat. Sådant som är väldigt vanligt nu men som inte var det då.
”Bygger fullständigt på äkthet
Det har även blivit många år som programledare för ”Doobidoo”, med runt 1,5 miljoner tittare varje vecka.
Varför tror du att det programmet varit så populärt ute i stugorna?
– Det är nog den vanligaste frågan som jag fått under den senaste 17 åren. Jag har nog aldrig haft en riktig förklaring, men väl en fundering att det beror på att vårt program bygger fullständigt på äkthet.
– Ramlar någon av en stol så skulle det aldrig falla mig in att klippa bort det. Allt annat i tv numera är så ofantligt polerat. Programledarna är styrda och läser från en prompter, man tar om ”Hej och välkomna” fyra gånger. Folk känner att vi är ett program som är på riktigt och jag förstår inte varför inte fler gör likadant.
Är det lika roligt att leda ”Doobidoo” nu som när du började?
– Ja, annars hade det varit en omöjlighet att leda programmet som bygger så himla mycket på mig. Jag är delaktig i allt. Det är min idé från början till slut och man lyckades med något som ingen trodde var möjligt. Jag slet rätt friskt med att skapa en musikalisk mångfald. Det är jag stolt över, att jag lyckades tjata till mig det.
Var det då du tappade allt hår på grund av stressen?
– Ha ha, det var långt innan!
”Folk är helt underbara”
Och ska man tro honom så är succéprogrammet här för att stanna ännu ett tag till.
– Ett par gånger har jag känt att det varit dags att lägga ner men då har det alltid hänt något. I år tänkte jag faktiskt lite att detta skulle vara den sista säsongen men så fick jag en sådan himla kraft av tittarsiffrorna.
Hur märker du själv av folkets kärlek?
– Det gör jag nog varje dag. Under torsdagen när jag satt i bilen så tutar en gubbe åt mig. Jag tänkte: ”Vad fan tutar han på? Vad är det med honom?” Han vinkade och pekade på min spårvagn, den med mitt namn på, som åkte förbi. Det var så fint att han så gärna ville att jag skulle se den.
– Det är nästan lugnast i mitt liv just nu eftersom det finns så mycket annat att se på. Ungdomarna tittar på Youtube och spelar tv-spel. Förr fanns det två kanaler och i en av dem fanns jag. Jag har varit väldigt, väldigt bortskämd i mitt liv att folk har hälsat, skrikit och klappat om mig. Folk är helt underbara.
Lasse avslöjar att det på senare år blivit allt färre kärleksbrev från damerna, men det är nog lika bra det då han för dagen har en sambo att överösa med rosor och poesi.
”Då smälte hjärtat lite”
Dessutom har Lasse två döttrar från ett tidigare förhållande, även om ingen av dem verkar hålla sig ajour vad det är pappa egentligen gör om dagarna.
Så de sitter inte bänkade i soffan när ”Doobidoo” går på tv?
– (skratt) Hade de hört er nu... Mina döttrar pratar nog aldrig om mina tv-program. Jag blev dock väldigt glad för en grej när Mathilda, min äldsta, frågade om jag kunde fixa biljetter till ”Doobidoo” åt hennes vän. Efter programmet kom Mathilda fram till mig och sa: ”Pappa, jag har faktiskt inte tänkt på hur overkligt bra du är på detta.” Då smälte hjärtat lite.
En sådan uppskattning måste värma?
– Ja, herregud. Naturligtvis. Det är fantastiskt att få en sådan kommentar av sin dotter.
Slutligen, Lasse, är du smartare än en femteklassare?
– Det tror jag faktiskt att jag är. Men det var det många som trodde, och väldigt få som var. Barn är nog lite för smarta för oss, framför allt är de mer uppdaterade, avslutar Lasse.