Julhjältarna

Uppdaterad 2018-12-09 | Publicerad 2011-12-24

Till Åsas och Jans julbord i Hagfors är alla välkomna

HAGFORS. Julen kan vara gåvornas och gemenskapens högtid.

Men också ställa fattigdomen och ensamheten på sin spets.

Åsa Johansson vände sin egen misär till hela byns glädje.

Tre deciliter spagetti och en halvtom flaska ketchup.

Det var vad som fanns på julbordet hemma hos Hagforsborna Åsa, 36, och Janne Johansson, 42, för ett par år sedan.

– Vi var utfattiga helt enkelt. Och då tänkte jag att ingen ska behöva uppleva en sådan jul om jag får bestämma, säger Åsa Johansson.

Åsa, utbildad kock och förtidspensionerad sjuksköterska (diskbråck), skickade 400 sponsorbrev till företag i Sverige och Danmark. 26 stycken svarade redan nästa dag – och ett komplett julbord för upp till 300 personer var ett faktum.

– Gensvaret var helt fantastiskt. 287 personer tog del av maten förra året, vi hade både servering och utkörning, säger ”Hagfors julängel” som hon kommit att kallas i den värmländska staden med cirka 5 000 invånare.

Fjolårets succé ser ut att brädas i år.

”Bästa julen jag haft”

Tidigt på eftermiddagen i går hade redan 50 personer besökt lokalen Åsa och Janne fått låna för julfirandet.

Och i år har de lagat mat som räcker för 400 personer.

– Alla är välkomna. Det enda krav vi har är att man inte får vara full. Annars kan man vara miljonär för vår del, miljonärer kan också vara ensamma på julafton, säger Åsa Johansson medan hon förbereder Janssons frestelse.

Hela lokalen luktar julmat. På ett långbord står bröd, smör, kryddost, pepparkakor och julmust. Ur en bärbar dator strömmar julmusik. Vid några av träborden med röda dukar sitter gäster och äter.

– Förra året var den bästa julen jag haft i hela mitt liv. Och i år ser det ut att bli ännu bättre, säger Åsa Johansson.

Att behovet av samvaro verkar så stort gör Åsa både glad och ledsen.

– Det är givetvis fantastiskt att så många vill komma, vi är som en stor, härlig familj. Men samtidigt blir jag sorgsen av att så många är ensamma.

Nära självmord

Ensamheten kan änklingen Nils Sigfrid Kvarnström, 85, berätta om. Förtvivlad inför ännu en jul utan sällskap hade han bestämt sig för att ta sitt liv förra året.

Då såg han annonsen om Åsas julfirande i lokaltidningen – och tänkte om.

– Det är tufft att vara ensam. Men Åsa är en människa i sin renaste form. Det här är helt fantastiskt och betyder så mycket för många människor, säger ”Sigge” Kvarnström och ger Åsa en varm kram.

Åsa Johanssons värme sprider sig. För en tid sedan ringde en kvinna från Linköping och frågade om hon fick kopiera Åsas koncept.

– Godhet smittar av sig. Det är det bästa som kan hända om fler inspireras av detta. Folk ska inte behöva vara ensamma på julafton, säger Åsa Johansson.