Dödshotades på nätet – då startade vännerna kampanj mot hot och hat

När Catarina Neirynck, 12, plötsligt dödshotades i sociala medier väcktes idén att göra något mer.
Tillsammans med vännerna Elin Björk, 12, och Ellen Tengström, 12, startade hon Näthatskampen.
Nu hjälper de andra utsatta att sätta stopp för hot och trakasserier.
– Man blir så glad av de tack vi får – man mår bra av att hjälpa, säger kompistrion.

Det började i höstas med anonyma kommentarer om hennes utseende. Men ganska snart mottog Catarina Neirynck också dödshot i vissa av de sociala medier hon är aktiv på.

– Man blir jättechockad och ledsen, börjar tvivla på sig själv och får sämre självförtroende, säger Catarina.

Först berättade hon bara för vännerna. När situationen sen eskalerade berättade hon för sina föräldrar som tyckte att man skulle polisanmäla.

Sporrades av upplevelsen

Då hade redan Elin Björk uppmanat sin kompis att dels berätta, dels anmäla.

Eftersom hennes pappa är polis vet hon vad som är möjligt att göra när hat och hot sprids på nätet.

– Man måste spara kommentarerna som en bild så att man kan bevisa vad som hänt, och man måste berätta för en vuxen, säger Elin.

Catarinas fall las till sist ner eftersom dödshoten skickats genom en utländsk app.

Men upplevelsen sporrade henne, Elin och Ellen Tengström att få ett slut på mobbning online.

Tillsammans bildade man därför Näthatskampen.

Nu bloggar vännerna om sina egna upplevelser av mobbning, stöttar den som hör av sig och hjälper med praktiska tips och råd. Man finns också på bland annat Facebook och Instagram och har sms-tider då man svarar på läsarnas frågor. Just nu har man dessutom delat ut en enkät om mobbning till skolor i Göteborg, för att kunna presentera relevant statistik.

”Mår bra av att hjälpa”

Och trots att det bara gått ett par månader sen man drog i gång har tjejerna redan hunnit få massor av frågor och mejl.

Men det är inte bara de som är utsatta som hör av sig.

– Föräldrar kontaktar oss och frågar vad de ska göra för att hjälpa sina barn och till och med de som mobbar har skrivit och berättat att de mår dåligt och inte vet hur de ska sluta, säger Ellen.

Catarina förklarar att Näthatskampen nästan blivit som ett jobb eftersom man lägger så mycket tid på att svara läsarna.

I början var det svårt att prioritera skola och fritid – nu har man kommit överens om att försöka begränsa arbetet och fördela det jämlikt.

– Men man mår bra av att hjälpa och att hjälpa är viktigt för alla tre, säger Elin.

Men inte ens nu när vännerna försöker sprida ett positivt budskap, slutar nättrollen att hata.

Nu har också Elin och Ellen mottagit hat och hot.

Men tipsen de ger andra, fungerar också för dem själva.

– Säg bra saker till dig själv, som vad du är duktig på, att du är stark och att det som skrivs inte stämmer. Prata med en kurator och berätta för en lärare om mobbarna finns i skolan, säger Ellen.

Catarina fortsätter:

– Och ta åt dig av de komplimanger du får!

Svårt förstå konsekvenserna

Men vad är det då som får barn att både mobba och hota på nätet? Catarina, Elin och Ellen tror att det många gånger handlar om personer som mår dåligt, själva har blivit mobbade eller har det jobbigt hemma.

Ibland kanske orsaken är ren avundsjuka. Som barn är det dessutom svårt att förutse vilka konsekvenser en elak kommentar kan få.

Vad de nu hoppas på är att både skola och föräldrar redan tidigt uppmärksammar näthat, vågar ta tag i mobbning och engagerar sig i barnens verklighet. Men ungdomar måste också bli bättre på att bjuda in vuxna i sin värld.

Tills dess fortsätter Näthatskampen sitt arbete.

– Man blir så glad av alla fina kommentarer och de tack vi får – det bygger upp självförtroendet och man blir varm inombords. Andra brukar fråga varför man ler hela tiden, säger Elin, Ellen och Catarina.