Åsa ser till att hemlösa får en bättre jul

Uppdaterad 2015-11-24 | Publicerad 2015-11-23

Karlskogas egen Karl-Bertil Jonsson brinner för samhällets utsatta

KARLSKOGA. Hon firar jul med hemlösa, fixar sommarnöje och julklappar åt fattiga barn och ser till att de äldre får en guldkant på tillvaron.
För Åsa Karlström ligger samhällets mest utsatta varmt om hjärtat.
– När jag bestämmer mig för något så bara gör jag, säger Värmlands egen Karl-Bertil Jonsson.

På julafton brukar hon klä ut sig till tomte, fixa skinksmörgåsar och julklappar och dela ut till de hemlösa i Karlskoga. Men i fjol ville Åsa Karlström dryga ut presentpåsen och tillverkade ljuslyktor som hon sålde. Med pengarna köpte hon bland annat mössor och strumpor som åkte ner i röda påsar med en bild på Karl-Bertil Jonsson på.
– Det är ingen människas framtidsvision att vilja sitta på en parkbänk och frysa, ingen vill hamna där, säger Åsa.

– Man hamnar där av en anledning, drogen är för stark. Det hände min mamma. De är människor de också och vilken tur man haft att man inte hamnat där själv.
Bakom Åsas driv finns en mörk historia. Hon växte upp i en knarkarkvart i Stockholm, utsattes för sexuella övergrepp och gick oftast hungrig.
När hon var 4 år gammal placerades hon på barnhem. Socialtjänsten hittade henne på köksgolvet, ätandes O'boypulver bredvid sin utslagna mamma. När hon var 6 år gammal kom hon till fosterfamiljen i Karlskoga.

”Modigt att be om hjälp”

Att Åsa brinner för samhällets utsatta är alltså inte särskilt konstigt. Men i sitt jobb som vårdbiträde inom äldreomsorgen ser hon också till att förgylla de boendes vardag. Hon bjuder hem dem på middag, tar med dem till sjön, fixar nyårsbuffé och ordnar räkafton med champagne – eller köper korv med mos från kiosken. Men ibland får hon också infall i vardagen, som den gången hon köpte reflexer och rosor, tog bilen ut i Karlskogakvällen och delade ut en blomma till de som kommit ihåg reflex – och reflex till de som hade glömt. Men hon är också ute i skolor och föreläser om att våga tro på sin dröm, att livet kan vända oavsett hur tufft man har det, att ingen ska trycka ner en.
– Jag är väldigt lyhörd för känslor och är ibland som en jourhavande kompis för ungdomar. De får komma hem till mig och prata, säger Åsa.
– För det modigaste man kan göra är att be om hjälp, att säga att man inte fixar det på egen hand.

Själv pratade inte Åsa om sin barndom förrän äldsta sonen, då 3 år, höll på att dö i hjärnhinneinflammation. Då började hon skriva, ett skrivande som senare ledde till att Åsa belönades med Guldklaven för årets dansbandslåt två år på raken. Efter jordbävningen i Haiti 2010 skrev hon låten ”Vi kan alla göra nåt”, samlade ihop dansbandsvärldens största stjärnor och skänkte intäkterna till Läkare utan gränser.

– När jag bestämmer mig för något så bara gör jag. Men när jag förra julen fick uppmärksamhet i media hörde så många av sig som ville skänka pengar, så då kontaktade jag kyrkan i Karlskoga för att höra om de hade en fond jag kunde be folk skänka till.

Men i stället för en fond fick Åsa tillgång till kyrkan och ordnade i våras en konsert med kärlekstema. Kyrkan fylldes till sista bänk med folk från Sveriges alla hörn. För pengarna hyrde hon två bussar och lassade på barn och föräldrar som inte har råd med sommarnöjen, med siktet inställt på Kolmården.

– Glädjen den dagen var helt otrolig. Trots att jag kunde ta med 70 barn fanns det fler som ville följa med, och det var hemskt att behöva säga nej.

Nomineringarna strömmade in

Och den 25 november är det dags igen. Den här gången blir det två julkonserter på Kupolen i Karlskoga och för pengarna kommer Åsa köpa julklappar till barn som annars inte skulle få några.

– I Stockholm brukade min äldre bror slå in min trasiga docka i hushållspapper varje jul, för att jag skulle få en julklapp, så jag vet hur det känns, säger Åsa.
– Men jag har också skrivit en jullåt, ”Det snöar i Värmland”. Pengarna från singeln kommer att gå till Bris vars jourtelefon används flitigt under sommaren och julen.
Just nu planerar hon dessutom att ta tjänstledigt för att satsa helhjärtat på sitt nya projekt om mobbning. Tillsammans med en vän har hon skrivit en musikal om ensamma dockan Fyran, som kommer erbjudas förskolor. Man kommer också att tillsammans med barnen skriva regler om hur man är en bra kompis.

Att många hört av sig till Svenska Hjältar om Åsa och hennes engagemang, värmer hjältens hjärta. Och att vara en vardagshjälte behöver inte vara så svårt.
– Ser kassörskan på Ica ledsen ut, beröm henne eller fråga hur hon mår. Stanna till, lyssna, gör något extra, le, eller beröm. Eller köp en storpack frallor och skinka, gör mackor och dela ut till de som behöver. Ta steget – och be om hjälp av dina vänner.