”Jag tittar rakt in i pistolmynningen”
Uppdaterad 2024-05-19 | Publicerad 2024-05-18
Han var på väg till en fotbollsträning – och hamnade mitt i en skottlossning på torget i Farsta strand.
Magnus Söderheim, 32, kliver i polisrollen även på ledig tid.
– Det är någon form av autopilot som kickar in.
Med uniformen på, och som en del av en patrull, är det självklart för poliser att ingripa vid brott. Men vad händer när man är ledig, ensam – obeväpnad?
Magnus Söderheim, 32, polis i yttre tjänst, har inte tvekat. Hans insatser på fritiden har varit så pass viktiga att tips om honom kommit in till Svenska hjältar-redaktionen. Själv säger han att han alltid haft en vilja att göra skillnad – och jobbrollen hänger med även på ledig tid.
– Som polis skannar man alltid sin omgivning på fritiden, säger han.
Han är stolt över sin kår, men de verkar i ett förändrat samhälle. När han var aspirant 2017 var skjutningar fortfarande relativt ovanligt, säger han.
– 2023 åkte jag nog på fler grova våldsbrott än jag åkte på snatterier och stölder. Det var ett extremt år. Det får inte bli normaliserat.
”Forsar ut människor”
På plats i Farsta strand i Stockholm berättar han om en händelse som kunde fått dödlig utgång, den 17 september 2020. Magnus Söderheim skulle till en fotbollsträning. På väg in till tunnelbanan noterade han ett ungdomsgäng vid grillkiosken, något med gruppen fick honom att reagera. Men han fortsatte in.
– Jag ska blippa mig igenom i spärrarna, och helt plötsligt forsar det ut människor från grillen, och hoppar över spärrarna. Min första tanke är att de har rånat grillen, så impulsen är att hugga tag i dem, säger han och fortsätter:
– Men så ser jag att det står två maskerade män vid ingången till tunnelbanan. Den ena håller i en pistol och siktar mot killen som springer precis framför mig. Det är en surrealistisk känsla, för jag tittar rakt in i pistolmynningen. Det är som att tiden står stilla för en sekund.
Magnus sprang efter
De maskerade männen började springa över torget. Magnus följde efter.
– Det är någon form av autopilot som kickar in, blandat med frustration över att de gör så här mitt bland folk där risken att oskyldiga skadas är överhängande.
Han ringde 112. Larmet inkom till regionledningscentralen klockan 17:58. Tanken var att hålla dem under uppsikt till dess att patrull anlänt.
– Jag är hela tiden beredd att ta skydd.
Plötsligt kom han ikapp dem. Männen hade mött upp en tredje person och höll på att byta om. Sedan skyndade de iväg i olika riktningar. Magnus valde att följa efter den som tog hand om skyttarnas saker, förmodligen även vapnet. Efter ett tag märkte mannen att han var förföljd. Både han och Magnus ökade takten.
– Jag springer efter. Jag skriker att jag är polis och att han ska stanna.
Mannen kastade ifrån sig påsen han bar på. Magnus ökade takten, och tog in på mannen.
Hittade mannens påse
– När jag är nära kastar han ifrån sig två knivar, innan jag hinner ikapp och tacklar ner honom. Sedan är det en kort brottningsmatch innan jag får kontroll på honom.
När Magnus och hans kollegor spårade vägen bakåt hittade de påsen mannen kastat, med såväl kläder som en pistol i.
Hur har dina närmaste reagerat på att du tagit risker i det privata?
– Jag träffade min ena syster ganska direkt efter den händelsen och det var nog inte förrän jag satt med henne och hon började gråta och krama om mig som jag insåg vad jag faktiskt varit med om. Hon sa: ”Du är dum i huvudet, gör aldrig om det där”, samtidigt som hon var väldigt stolt över mitt agerande, säger han och fortsätter:
– Jag skulle aldrig råda någon att springa efter beväpnade gärningsmän, för man aldrig vet hur de kan reagera. I det här fallet kände jag mig bekväm med att agera, men samtidigt är det viktigt att ställa sig frågan: är det värt risken?
Men samma år grep han in på fritiden igen, vid en misshandel vid Södra station. En aggressiv man angrep plötsligt en resenär. Magnus kopplade ett ”björntag” och höll i till dess att den attackerade personen kommit undan. Kort därpå kunde mannen gripas av patrull.
Har jobbet påverkat din människosyn?
– Det är tragiskt att se hur lågt vissa värderar människoliv, känslan är att det man slog varandra för förut skjuter man varandra för i dag. Samtidigt finns många vardagshjältar i samhället som ger energi till att fortsätta när det ibland känns tungt. Jag försöker alltid tänka att när jag stöter på en person, så har jag ingen aning om vad den har i bagaget. Frågan är vart personen är på väg.
”Kan vara pusselbiten”
På senare tid har frågan om civilkurage hamnat i fokus, när Mikael, 39, sade ifrån mot ett ungdomsgäng i Skärholmen och blev skjuten – inför sin son.
Magnus Söderheim tycker inte att allmänheten ska ta risker för att förhindra grova brott. Men det går att hjälpa polisen, exempelvis genom att ringa in till 112 och berätta vad man ser.
– Du kan göra skillnad på olika sätt. Som att ta en bild, filma ett videoklipp eller skriva ned ett reg-nummer. Just det du bidrar med kan vara den avgörande pusselbiten.