Cookie-förbud kan slå hårt mot nätannonseringen

Igår röstade EU-parlamentet igenom ett förslag som innebär att cookies bara får användas för webbplatsers funktionalitet.

All annan cookieanvändning måste först godkännas av surfarna som besöker sajten.

Förslaget slår hårt mot den redan drabbade annonsmarknaden på internet.

Idag används cookies av de flesta större webbplatser på nätet. Det är små filer som lagras på användarens dator. Där kan användarens förhandsval lagras, så att han/hon slipper ange det vid varje besök. Även annan information om användaren kan lagras i de här filerna, och det är det EU-parlamentet har tagit fasta på när de nu röstar igenom en lag som begränsar cookie-användandet.

Initiativet är en del av ett lagförslag som syftar till att öka den personliga integriteten på internet. Det ska också öka säkerheten när man skickar e-post och faxar.

Användarna måste först godkänna att cookien placeras på deras dator, så kallat opt-in förfarande.

KIA kritiska

Men många är kritiska mot beslutet. Framför allt slår det mot den redan hårt prövade annonsmarknaden på internet. Cookiefiler används för att hålla reda på vilka annonser som visats för besökaren, så att nya annonser kan laddas nästa gång hon eller han besöker sajten.

- Det här är inte roligt. Man har inte tagit hänsyn till behoven hos sajter som lever på reklam på internet, säger Mikael Gerbjörn, talesman för kommittén för internetannonsering, KIA.

- Man kan få intrycket att de har valt att titta på integritetsfrågorna i ett väldigt snävt perspektiv, utan att tänka på användarnyttan, lägger han till.

Resolutionen antogs med 339 röster för, 92 mot och 89 nedlagda, efter en debatt som till huvudsak handlat om den del av förslaget som behandlar spam.

Svensk lagtolkning dröjer

Om det går igenom kommer det inte att börja gälla med en gång, eftersom de olika medlemsländerna först måste anpassa sina lagar till beslutet. Det kan dröja flera år.

Vilken effekten blir på den svenska internetmarknaden avgörs av hur beslutet tolkas i Sverige.

- Vi hoppas att man kommer att välja en mjukare hållning som innebär att den valmöjlighet att välja att ta emot cookies som finns i de flesta webbläsare idag ses som opt-in, säger Mikael Gerbjörn.

- Skulle man gå på den hårdaste linjen kommer det att slå hårt mot sajter som finansieras med reklam. De kommer att få se över sina affärsmodeller, och i slutändan drabbas användarna som får ett mindre internet.

Parlamentet vill att direktivet ska granskas på nytt efter tre år, troligtvis på grund av att internet som medium förändras snabbt.

Lotta Holmström