Polisen vill utveckla möjligheterna till telefonavlyssning

- teleoperatörerna får stå för notan

Polisen vill finslipa möjligheterna att spåra alla som använder mobiltelefon.

Sekundsnabb information om vem som ringer och möjlighet att följa någon via basstationerna står på önskelistan.

Tekniken gör det redan idag möjligt att på sekunden få uppgift om när en avlyssnad person använder mobilen.

Det är inte heller några tekniska svårigheter att kunna följa en viss telefon - eller dess bärare - enbart via signaler från basstationer.

Problemet är att det kostar att förverkliga det som är tekniskt möjligt. Polisen vill att teleoperatörerna ska betala utvecklingen och pekar på telelagen, som säger att operatörer kan tvingas betala utvecklingen av systemet om användaren är en rättsmyndighet.

- När det gäller att se vem som ringer upp vem ser vi ingen anledning att göra den tjänsten automatisk. Redan i dag kan vi vid behov ta fram det manuellt, menar Thomas Holst, säkerhetschef vid Telia Sverige, till Dagens IT.

Inte nog

Den servicen räcker inte för polisen.

Man vill direkt på en dataskärm kunna se inte bara att en avlyssnad telefon används. Spanarna ska också kunna se vem som blir uppringd, inklusive namn och adress.

Dessutom vill polisen i realtid också kunna följa personer som bär på en viss mobiltelefon med hjälp av att följa signaler från basstationer.

I tättbebyggda områden skulle den informationen med ganska stor exakthet berätta var bäraren befinner sig.

Telefonavlyssning används enligt polisen som spaningsmetod främst i samband med grova narkotikabrott.

Rikspolisstyrelsen rapporterar varje år om hur många fall som godkänts och sedan 1997 står även riksåklagaren bakom den redovisningen.

Telefonavlyssningen har ökat

Förra året användes telefonavlyssning i samband med knarkbrott i 242 fall. Dessutom avlyssnades telefoner vid 70 andra allvarliga fall av brott.

Telefonavlyssningen har ökat jämfört med 1999, då siffrorna var 216 respektive 65.

Rekordåret för telefonavlysning var 1983 och 1984, då metoden användes i mer än 400 fall. 1995 kom en ny topp med 333 fall.

Brottsutredningar där telefonavlyssning använts har förutom narkotika gällt bland annat mord, mordförsök, våldtäkt, grovt koppleri, grovt rån och allmänfarlig ödeläggelse.

Senast i slutet av oktober ska Post- och telestyrelsen avgöra om det är polisen eller teleoperatörerna som ska betala notan för att tekniskt skräddarsy telefonavlyssningen efter polisens behov.

Caroline Olsson