Lista: Här är elen billigast i landet
Uppdaterad 2013-09-13 | Publicerad 2013-08-20
Så mycket skiljer det mellan kommunerna
Hela 2, 5 gånger lägre – i rena kronor och ören.
Så mycket skiljer sig elnätskostnaden i Sveriges billigaste och dyraste kommun.
– Lägst avgifter just nu har boende i Skövde kommun, säger Per Holm, ordförande för Nils Holgersson-gruppen och energiexpert på SABO.
Alla konsumenter kan i dag fritt välja vem de vill köpa sin el av. Vad de däremot inte kan välja är elnätsleverantör, det vill säga vem som ska äga elledningarna i kommunen. Och i dag finns drygt 170 elnätsföretag i olika storlekar i Sverige.
– Då avgifterna fortsätter att öka i hög takt på flera håll, kan kostnaderna alltså variera avsevärt beroende på var i landet du bor. Medan medelvärdet för riket ligger på 74,2 öre/kWh, har Skövde kommun ett elnätspris på 42,5 öre/kWh och Konkursboet Ekfors Kraftnät AB i Övertorneå kommun på hela 101,8 öre/kWh. Elnätsavgiften är med andra ord hela 2,5 gånger lägre i den billigaste kommunen, säger Per Holm.
Årets billigaste och dyraste elnätskommuner
Här är 2013 års fem billigaste och fem dyraste elnätskommuner*:
1. Skövde (Skövde Kommun) 42,5 öre/kWh
2. Borlänge (AB Borlänge Energi Elnät) 42,6 öre/kWh
3. Luleå (Luleå Energi Elnät AB) 45,3 öre/kWh
4. Bromölla (Bromölla Energi & Vatten AB) 48,4 öre/kWh
5. Ljungby (Ljungby Energinät AB) 48,6 öre/kWh
1. Övertorneå (Konkursboet Ekfors Elnät AB) 101,8 öre/kWh
2. Eda (Eda Fortum Distribution AB) 99,7 öre/kWh
3. Forshaga (Fortum Distribution AB) 99,7 öre/kWh
4. Grums (Fortum Distribution AB) 99,7 öre/kWh
5. Gullspång (Fortum Distribution AB) 99,7 öre/kWh
* Elnätspriserna ovan visas i ören/kWh inklusive moms.
Vill du veta snittpriset på el i din kommun? Se hela rapporten här
Skillnader i ägarform
År 2012 infördes en ny prisreglering som innebär att varje elnätsföretag har en intäktsram för hur mycket de får ta ut av sina kunder. Den baseras i sin tur på de förutsättningar som företagen har för att både kunna täcka sina kostnader och få en viss avkastning.
Trots det, menar Per Holm, beror den på sina håll höga prisökningen i landet till stor del på just skillnaderna i ägarform – och därmed också avkastningskrav.
– Medan de kommunala bolagen har lägre krav och därmed också billigare avgifter, tillåts de stora, privata elnätsföretagen fortfarande ta ut relativt höga avgifter. Och det är ju lite märkligt. De kommunala bolagen har ju bevisat att det går att ta ut rimliga avgifter och fortfarande gå med vinst, men i stället ser vi såväl en fortsatt stabil ökning som allt större skillnader mellan de billigaste och dyraste näten, säger han.