Personlighetstest: Så ser dina matvanor ut
Uppdaterad 2016-07-06 | Publicerad 2014-07-06
Besvara 20 enkla frågor och se hur bra/dåligt du äter
Anteckna bokstaven som står vid de påståenden som stämmer in på dig. Sammanställ och läs resultatet för att se vad du behöver göra för att minska sötsuget.
1. Jag försöker banta eller hålla nere på kalorierna: A
2. Jag är ofta stressad och orolig: D
3. Jag går ofta upp i vikt under vinterhalvåret: B
4. Under dagen missar jag ofta flera mål på grund av tidsbrist: D
5. Jag belönar mig själv med något gott när jag varit duktig: C
6. Jag får ofta godissug i perioder: A
7. Jag äter mer under stressiga perioder än annars: D
8. När suget sätter in föredrar jag choklad: A
9. Jag märker att jag äter mer sötsaker strax före mensen: A
10. Jag blir sugen varje dag, särskilt framåt kvällen: E
11. Jag hoppar ofta över frukosten: E
12. Jag blir mer sugen på mat när jag har mens: A
13. Jag får oftast huvudvärk på eftermiddagen: E
14. Jag blir nedstämd och trött under höst och vinter: B
15. Jag kan stoppa i mig godis även om jag nyss har ätit: C
16. Jag äter godis för att bli pigg: B
17. Sötsuget är kombinerat med trötthet, depression eller andra symptom: B
18. Jag äter ofta fastän jag inte är hungrig: C
19. När jag är ledsen peppar jag mig med sötsaker: C
20. Jag äter ofta stående eller framför tv:n: D
Behöver du mer hjälp på traven? Kolla här
Resultat
Om du har flest...
A - Du PMS-frossar: Förmodligen lider du av premenstruella besvär som gör dig sugen på godsaker vid vissa tidpunkter i menscykeln, vanligen före mens.
Gör så här: Om du inte kan motstå sötsaker, ät så lite som möjligt och "smutta" på det. Byt inte ut godiset mot exempelvis morötter och riskakor. Aktiviteter som kan hjälpa är träning, heta bad, massage, yoga, meditation och kroppskontakt.
B - Du är årstidsberoende: Du lider troligen av årstidsbunden depression, SAD, eller vintertrötthet, som är en lindrigare variant. Problemet kan ta sig uttryck i större aptit, sötsug och viktökning under det mörka halvåret.
Gör så här: Bota deppen genom att vistas mer utomhus på dagtid, ha ljust i rummet när du vaknar och investera i en ljusterapilampa att ha hemma eller på jobbet. Räkna med att det kan ta några veckor innan det har effekt.
C - Du tröstäter: Din aptit bottnar i känslor snarare än riktig hunger. Du tröstäter, peppar och belönar dig själv med mat. Ofta är det svårt att skilja det här matbeetendet från vanlig hunger eftersom det sker omedvetet.
Gör så här: Rannsaka dig själv. Är du verkligen hungrig? Eller är du egentligen arg, ledsen eller uttråkad? I så fall, försök finna andra sätt att hantera känslorna. Ett annat knep är att vänta i tio minuter när suget sätter in.
D - Du stressar: Du för sannolikt ett mycket stressigt liv, vilket i längden ökar aptiten och suget efter sött. Kraftiga svängningar i blodsockret gör att kroppen utvecklar insulinresistans.
Gör så här: Minska de negativa effekterna av jäkten genom att äta mycket frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter. Det bästa är dock förstås att slå av på tempot. Yoga, meditation och andningsövningar kan hjälpa.
E - Du smygbantar: Ditt problem är inte att du äter för mycket, utan för lite och sällan. Genom att hoppa över mål eller äta för "snålt" sjunker kroppens energidepåer så pass att du inte kan låta bli att äta något på eftermiddagen eller kvällen.
Gör så här: Förebygg med 4-5 måltider om dagen och se till att få i dig tillräckligt med kött, fisk, baljväxter och fett. När suget trots allt faller på, välj frukt i stället för godis.