Slutgiltig plan för Slussen
Nya litteraturtidskriften Skeppet kommer, i form av en pdf, lastad med nostalgi och en lust att återuppväcka. Här finns instruktioner för ”Att obränna en text”, en text av Pynchon från 1984, en essä om Mina Loy och modernismen och över huvud taget ett tilltal som andas välklädd yngling/backfisch i antikvariat.
Roligast är ”Den slutgiltiga planen för Slussens ombyggnad” som inleds: ”Vi har blivit uppmärksammade på att den bro över vilken vi som barn brukade vandra faller sönder, att den rister i sitt fundament, att djupa sprickor går längsmed dess grund”. I sju delar formuleras så en plan som är mot privatisering och för ett bevarande av det gamla och vackra. Lite som en unglitterär motsvarighet till Skönhetsrådet låter det. ”Bygg inte i glas; glas är ett material ur vilket vi dricker” eller ”Slussen utgör gränsen mellan vår generation och alla dessförinnan. Om det nya Slussen byggs i glas kommer våra själar ligga blottade.”
