Tronskifte: Fördel Ferrari

De höga bakskärmarna ger F430 en helt ny profil. Luftströmmarna utnyttjas, bilen sugs ner mot asfalten. Ju fortare, desto mer marktryck.

Ibland kan siffror vara riktigt roliga - om än lite svåra att ta till sig.

490 hästkrafter, 0-100 km/tim på 4,0 sekunder, 315 km/tim i toppfart (minst) - där har ni nya Ferrari F430.

Det känns svårt att tala om instegsmodell.

Efter omkring 10 000 exemplar av 360 Modena är det dags för efterträdaren.

Ett synnerligen racinginspirerat bygge utan övervikt och med en faiblesse för höga varvtal.

Helt ny profil

Bara 30 procent av konstruktionen kommer från gamla 360, däribland dörrar och tak.

Men de högre bakskärmarna gör att nya 430 får en helt annan profil.

Bak finns ett par pliriga baklyktor från superbilen Ferrari Enzo, fram mer högsmala strålkastare än tidigare. De stora "näsborrarna" gör att fronten påminner om tävlingsvarianterna av 360.

Bakom öppningarna sitter två kylare och väntar på luft som sedan evakueras via slitsen framför framhjulet. De stora luftintagen, "scoopen", på bakskärmarna förser motorn med luft och ovanför trösklarna förs kylluft in till oljekylare och bromsarna.

Aerodynamik är Ferraris paradgren. F430 har en slät undersida som med hjälp av ett inlopp i fronten och en rejäl diffusor bak ser till att utnyttja luftströmmarna för att ge marktryck. Nya F430 sugs alltså ner mot asfalten. Ju fortare, desto mer marktryck.

Inuti är det sobert, enkelt. Instrumenten domineras av en illgul och tydlig varvräknare som flankeras av en plottrigare hastighetsmätare.

Tändningen vrids på med en konventionell nyckel. Men för att motorn ska vakna krävs också ett tryck på startknappen som är placerad på ratten - för övrigt en av bilvärldens läckraste.

Den feta kringlan är tillplattad i ovan- och nederkant och har ett skönt naturligt grepp.

Förutom startknappen finns ett litet vred där F430-föraren snabbt kan välja mellan olika inställningar av bilens stötdämpare - beroende på väderlek och humör. Motorn mullrar igång och ljudet känns snärtigare än tidigare. Gasresponsen är omedelbar.

Växlar mjukt

Man växlar F430 med en "F1-växellåda" som också fungerar som automatlåda när man så önskar.

Man slås av hur mjukt den växlar. I synnerhet med tanke på biltyp och motoreffekt. Nu går det lika smidigt som i vilken familjebil som helst med denna växellådstyp och man får tillstå att Ferraris ansträngningar att göra bilen mer vardagsvänlig märks direkt.

Detsamma gäller styrningen vars fartberoende servo gör F430 lätthanterlig även i stan.

På öppen väg visar sig nya F430 vara betydligt bättre än föregångaren, 360 Modena.

Krängningen är minimal och greppet magnifikt. Med sådan styrrespons är det ett rent nöje att kasta in den i serpentinböjarna söder om Maranello. Känslan är gokart, om än i lite större format.

Ruggigt kvick

Större är också den nya motorn. Den 3,6 liter stora V8:an i 360 Modena har hivats ut till förmån för en helt nykonstruerad, 4,3-liters V8-motor.

Motorn ger 490 hästkrafter och är ett sannskyldigt under av modern motorteknik.

Det finns mer bottenkraft att använda i F430 och redan vid måttliga 3 500 varv finns samma vridmoment som 360 hade som bäst.

Användarvänligt är ordet.

Visst är det härligt med all denna effekt. Men man får vara medveten om att F430 är så ruggigt kvick att man måste välja sina ställen att avlossa högerfoten.

Vi provade på Ferraris testbana, Fiorano, utanför fabriken i Maranello.

Först här kan man få uppleva att det finns gränser även för en F430.

I grunden är F430 välbalanserad och snäll. Men den som är för tung i högerfoten sladdar obevekligt av banan.

Vi slapp uppleva nesan. Efter tre snabba varv vinkas jag in i depån.

Jag har kapat 360 Modenas varvtid här med tre sekunder.

Invånarna i Maranello har anledning att vara stolta över sin bilfabrik.

Riktigt stolta.

Fakta/Ferrari F430 F1

Provkört. Fajten om tungviktstronen mellan Lamborghini och Ferrari är evigt pågående. Det var fördel Lamborghini nyss. Men nya Ferrari F430 är ett rent serve-ess.

Mikael Johnsson (bil@aftonbladet.se)