Klimatkrisen gör att vi svenskar blir sjukare
Läkare: Den globala uppvärmningen får allt fler medicinska konsekvenser
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-06-12
DEBATT. Miljöpartiet gjorde ett sensationellt bra EU-val. Det är inte konstigt. Med tiden har EU kommit att spela en allt viktigare roll för klimatarbetet. Och det behövs.
Jag är vare sig statsvetare eller politiker utan läkare. Men ur mitt perspektiv är en sak klar: Den globala uppvärmningen och extremväder får alltfler medicinska konsekvenser. Utvecklingen behöver brytas. Visst är det kul när det blir varmare i vattnet och man kan bada, men på sikt måste vi få ned temperaturerna.
I början av juni slogs ytterligare ett värmerekord. I Indiens huvudstad New Dehli uppmättes 52.3 grader – i skuggan. Första och andra veckan i juli i Sverige må ha varit kylslagna men trenden i världen i stort är tydlig. Det blir varmare.
När nyhetssändningarnas väderpresentatörer förra sommaren försökte illustrera temperaturen i Europa målades i stort sett hela Frankrike i orangea och röda färger. Delar av Spanien var svart som tecken på extrem värme, precis som Nordafrika och längre bort Arabiska halvön. Temperaturerna i skuggan hovrade då kring 40 grader eller däröver.
Asfalt smälter i Indien, fiskar dör i alltför varma vatten, människor svälter ihjäl på Afrikas horn. Om vi inte bryter den globala uppvärmningen finns en risk att människor från fattigare länder tvingas fly för att undkomma värmen: Strömmar av klimat-flyktingar väntar Europa och Sverige.
Det är dags att kavla upp armarna och göra jobbet, innan det blir alltför varmt
När värmen slår som hårdast börjar människor svettas. Det kan leda till uttorkning och obalans av viktiga salter i kroppen. På sikt leder detta till en ökad belastning på hjärtat (antalet hjärtinfarkter ökar), kroppen drabbas av inflammation med effekter på hjärnan, levern, njurarna, tarmarna och lungorna. Människor dör av extremvärme.
De extrema temperaturerna interagerar sedan i flera lager med andra faktorer, både på individnivå och samhällsnivå.
Individer som redan är sjuka, de som är gamla, gravida, eller äter vissa mediciner löper högre risk att ta skada av värmen. Hårt drabbade är även människor som lever ensamma eller har psykisk sjukdom.
På samhällsnivå vet vi att människor som bor i städer utan träd, längre från hälso- och sjukvård, samt lever med brist på fläktar eller luftkonditionering drabbas hårdare. Detta visade sig till exempel under den svåra värmeböljan i Paris 2003 när över 2 000 parisare dog till följd av värmen. De flesta av dessa hade överlevt sommaren om det inte hade varit för just värmen. Extremvärmen påverkar också barn. Barn som utsätts för stark hetta löper en ökad risk för uttorkning.
EU-valet visar att svenskar tar klimatet och klimatomställningen på allvar. Glädjande nog visar till exempel forskning att luftföroreningarna i flera svenska städer minskar, men nu behöver klimatarbetet accelerera.
Vi måste inte bara minska de fossila utsläppen utan även göra mer för att anpassa oss till högre temperaturer: skapa fler grönområden och plantera träd, skaffa elektriska fläktar till utsatta och eventuellt bygga lokaler dit människor kan få för att kyla ned sig.
Sveriges klimatåtgärder får direkta konsekvenser på människors livsvillkor i Sverige men även i fattigare länder.
Det är dags att kavla upp armarna och göra jobbet, innan det blir alltför varmt.
Jonas F Ludvigsson, barnläkare och professor, Örebro
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.