Täpp till luckan som gör Lexbase lagligt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-01-02
Debattören: Utgivningsbevis borde bara ges till journalistisk verksamhet
Hon skriver ofta till mig och varje stavelse andas förtvivlan och uppgivenhet. I över tre år hade hon stått i kö för att få lägenheten som var tillräckligt stor för att hennes båda barn äntligen skulle få ett eget rum. Då kom samtalet från fastighetsägaren, som förklarade att hon inte längre var aktuell som hyresgäst – han hade sökt på hennes namn och funnit att hon förekommer på Lexbase som tidigare dömd. Den unga kvinnan är inte unik. Hon är en av över en halv miljon svenskar som utpekats av internetsidan Lexbase som förekommande i brottmålsdomar.
Enligt svensk rättstradition ska den som sonat sitt brott ges samma möjligheter som övriga samhällsmedborgare. Sedan straffet verkställts ska det endast i undantagsfall utgöra hinder för den tidigare dömde att skaffa sig bostad och sysselsättning. Exempel på undantag rör de som ska anställas för att arbeta med barn. I övrigt saknas stöd i lag för verksamheter som syftar till att frånta tidigare dömda möjligheten till återanpassning. Lexbase är en sådan verksamhet som tack vare förslagenhet och list tillåts att existera.
Vid en första anblick förefaller Lexbase vara helt laglig. Personerna bakom sidan menar att de har rätt att publicera domar över brottsdömda, parter i civilmål och snart även prickade läkare och tandläkare, med stöd i offentlighetsprincipen. De menar att Lexbase bara tillgängliggör information som redan finns för var och en att inhämta vid landets domstolar.
I detta har de cyniska affärsmännen bakom Lexbase både rätt och samtidigt fullkomligt fel. Verksamheten är olaglig då publicering av uppgiften att en viss person förekommer i brottmålsdom utgör förtal.
Det är i lag förbjudet för företag att upprätta egna brottsregister. Det här har männen bakom Lexbase kringgått genom att man köpt sig ett utgivningsbevis för några ynka tusenlappar. Plötsligt har sidan samma grundlagsskydd som exempelvis Aftonbladet och Svenska Dagbladet, insynsskyddat och utan möjlighet för Datainspektionen att ingripa.
Den här luckan i lagen är som en ladugårdsdörr. Hos Myndigheten för radio och tv kan vem som helst få tag i ett utgivningsbevis för 2000 kronor. Det är vad det kostar att skaffa webbplatser garanterat grundlagsskydd. Därefter är det fritt att registrera och hänga ut lagöverträdare, kränkta kvinnor, romer, poliser, politiskt oliktänkande och pedofiler.
Det krävs inga omfattande ingrepp från lagstiftarens sida för att förhindra fortsatt rovdrift på yttrandefrihetsgrundlagen. Utgivningsbevis ska ge grundlagsskydd för sidor som bedriver journalistisk verksamhet – inte annat. Utgivningsbevis ska villkoras av en prövotid om ett år och dras in om webbplatsen bryter mot denna bestämmelse. Det är en enkel väg att bekämpa de avarter som Lexbase är ett exempel på.
Ett skärpt regelverk kring utgivningsbevis kräver inga större förändringar utan endast politiska vilja. Lexbases verksamhet skapar kriminalitet när dörrar stängs när de som avtjänat sina straff ska återvända till samhället. Framförallt skördas nya brottsoffer med betydande samhällskostnader och stort lidande.
Avslutningsvis vill jag vända mig till den unga mamman som hört av sig, alltsedan hon gick miste om den lägenhet hon hoppats att få flytta in i. Jag har lästa varje rad i alla dina mejl och du är inte ensam. Vi fortsätter vårt arbete oavsett alla handfallna politiker och beslutsfattare. Sidor som Lexbase saknar existensberättigande och ska stängas ner.
Torgny Jönsson