Varför får inte våra tidningar mediestöd?
Fokus, Bulletin, Syre m fl: Rättsosäkra beslut som slår orimligt hårt
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-06-15 14.00
DEBATT. Mediestöd (presstöd) är för de flesta nyhetstidningar i Sverige en nödvändig förutsättning för att kunna komma ut. Vid årsskiftet förändrades reglerna, och nyligen nekade Mediestödsnämnden 23 av 31 rikstäckande nyhetsmedier fortsatt redaktionsstöd för 2024.
Det kan spä på en redan allvarlig tidningsdöd och urholkar mediemångfalden. Då får vi färre kvalificerade bevakningar av samhälle och politik, analyser och granskningar utifrån olika perspektiv.
En del av problemet ligger i de nya mediestödsreglerna. Men dessutom tycks Mediestödsnämnden ha gjort selektiva och skönsmässiga bedömningar som går emot de nya reglerna. Inför kommande beslut behövs en mer rättssäker process – inklusive en möjlighet att överklaga besluten.
Syftet med det nya mediestödet är ”att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet” samt att bidra till mediemångfalden – också bland riksmedier.
Ändå avslår Mediestödsnämnden ansökningar om redaktionsstöd från rikstäckande nyhetstidningar som bedriver en kvalificerad nyhetsförmedling och speglar samhällsutvecklingen utifrån olika perspektiv.
Det gäller bland annat socialdemokratiska Aktuellt i politiken, liberala Nu – det liberala nyhetsmagasinet, oberoende kristdemokratiska Hemmets vän, socialistiska Flamman, gröna och frihetliga Syre, feministiska Fempers, kristna Sändaren, frihetligt konservativa Bulletin samt oberoende Kvartal och Fokus.
Vi måste därför fråga oss på vilket sätt avslagen till alla dessa riksmedier bidrar till:
- att stärka demokratin.
- att främja tillgången till oberoende nyhetsförmedling.
- en mångfald av allmänna nyhetsmedier av hög kvalitet.
- att möta nationella nyhetsmediers behov av stöd.
Vi förväntar oss också att nämnden inför höstens beslut tar till sig av våra påpekanden och farhågor
Flera av Mediestödsnämndens bedömningar rimmar illa med den nya lagen och förordningen:
Kvalificerad bevakning av politik anses vara ett allt för smalt avgränsat bevakningsområde. Men i propositionen anges ”sport, nöjesliv, skolans värld eller kyrkliga förhållanden” som exempel på för smala avgränsningar. Inte politik, som ju påverkar i princip alla samhällsområden.
Nämnden har satt egna, okända och högre krav på antalet läsare för just riksmedier - som inte finns angivna i reglerna. Det diskvalificerar automatiskt mindre och medelstora riksmedier.
Nämnden har struntat i att bedöma vilken betydelse riksmediernas kvalitativa nyheter och unika perspektiv, urval och vinklar har för mediemångfalden och det nationella nyhetsutbudet.
Nämnden anmärker på att flera medier har haft en hel del opinionsmaterial, och inte varit tillräckligt allsidiga i vinkel och urval. Men reglerna tillåter uttryckligen opinionsmaterial, samt att tidningar får ha en viss politisk beteckning eller annan ideologisk åskådningsgrund. Genom att bevilja stöd till tre tidningar med tydliga ”ideologiska” profiler – socialistiska Dagens ETC samt kristna Dagen och Världen idag – sänder nämnden dubbla signaler.
Det är uppenbart att de nya beskeden om mediestöd väcker frågor – och kan få allvarliga konsekvenser. Mediestödsnämnden behöver nu stärka förtroendet för att bedömningarna sker rättssäkert, och att man inte aktivt bidrar till att försämra i stället för att värna mediemångfalden.
Vi tar till oss av vissa av nämndens motiveringar. Men vi förväntar oss också att nämnden inför höstens beslut tar till sig av våra påpekanden och farhågor.
För vi kan inte tro att politiker och ämbetsmän aktivt vill försvaga den för demokratin så viktiga mediemångfalden och sänka nyhetstidningar som har byggts upp varsamt och med stor uppskattning från läsarna.
Daniel Färm, vd och politisk redaktör Aktuellt i politiken
Dan Korn, chefredaktör Bulletin
Christin Sandberg, stf chefredaktör Fempers
Jon Åsberg, chefredaktör Fokus
Jan-Åke Eriksson, chefredaktör Tidningen Global
Åke Hällzon, ägare och vd Hemmets vän
Bella Frank, stf chefredaktör Landets fria tidning
Bertil Östberg, vd Nu – det liberala nyhetsmagasinet
Lennart Fernström, vd och chefredaktör Syre
Annika Waldenström, vd Verbum, som ger ut Sändaren
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.