Befria Svenska kyrkan från politiska partier

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2015-01-07

Debattören: Kristen syn på kyrkans uppgift krockar med en partipolitisk

Vintern är här och hemlösa har det kämpigt. Den ökande hemlösheten har uppmärksammats och frivilliga ställer upp i olika nätverk. Svenska kyrkan anser att de bör hjälpa till, vilket ligger i linje med vad medlemmarna förväntar sig av kyrkan. Humanitärt och diakonalt engagemang är det som främst förknippas med kyrkans verksamhet förutom förrättningar.

Men det är inte så enkelt. Kyrkans beslutande organ är på lokal nivå, i församlingar och pastorat. Där styr politiska partier med en helt annan agenda än vad kristen tro inspirerar till. Vad medlemmarna förutsätter att kyrkan gör kan därför hamna i konflikt med de lokala partiernas syn och önskan.

Jag kan ta min egen Sundbyberg församling som exempel. Där lade POSK (partipolitiskt obundna i svenska kyrkan) i januari 2014 en motion om hemlöshet. Den föreslog att kyrkan skulle inventera hur hemlösheten ser ut i staden och utifrån detta eventuellt finna åtgärder som kunde underlätta.

Men den socialdemokratiske ordföranden i kyrkofullmäktige, tillika kommunfullmäktiges första vice ordf, ställde in januarimötet med kort varsel. Inte heller förekom beredning enligt beredningspraxis till mötet nu i höst. Det obligatoriska barnperspektivet togs exempelvis ej upp.

Den tillförordnade s-märkte kyrkoherden plus kyrkorådsordföranden (S) – tillika kommunfullmäktigeledamot –  föreslog dock avslag på motionen om hemlöshet. Som skäl angavs bland annat att församlingens diakonala arbete inte ska gå in i uppgifter som kommunen ska ansvara för, att församlingen enbart ska gå in i frågor som ”faller mellan stolarna” och att församlingen inte hade resurser. Grupperna med en humanitär kyrklig diakonal kristen syn, POSK och KD, reserverade sig mot Socialdemokraterna.

På höstens möte togs också Socialdemokraternas budget, där kyrkopolitikernas ersättningar budgeterades till ca 600 000 kronor, varav största delen tillfaller Socialdemokraterna i Sundbyberg. De genomdrev också en investering på 90 000 kronor till läsplattor för kyrkorådets åtta ledamöter, varav sex hör till den socialdemokratiska samverkansgruppen.

Ovanstående förhållanden är inte ovanliga. Den humanitära kristna synen på kyrkans uppgift står i motsats till politiska partiers egna sekulära anspråk. Av kyrkomedlemmarnas avgifter går varje år miljoner till sekulära politiska partier. Kyrkan står nu inför minskade resurser. Det är inte längre försvarbart att kyrkan verkar som bankomat för politiska partier.

Religiösa samfund måste kunna bedriva verksamhet enligt den religiösa grund som samfunden vilar på. Kyrkans grund är det kristna evangeliet och verksamheten bör inte hindras av sekulära, politiska doktriner. Den kristna grunden, att stå på de utsattas sida, får inte begränsas av politiska partiers inställning till de marginaliserades behov.

En icke religiös stat som bejakar religionsfrihet kan inte ha partier som söker makt i både stat, kommun och på det religiösa området. Lagarna som styr Svenska kyrkan måste avlägsnas och begränsning för politiska partier att söka makt i religiösa organisationer bör reflekteras över.

Politiska partiers maktsträvanden över ett samfund är kontraproduktivt i ett samhälle där olika religioner ska samsas. Nuvarande situation innebär en absolut särbehandling.

Micael Terstedt

SundbybergPOSK

Följ ämnen i artikeln