Klimatfiaskot brott mot mänskligheten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-12-18
Debattören: Därför anmäler jag världens ledare till domstolen i Haag
Alla ser med spänd förväntan på vad som beslutas vid klimatmötet i Köpenhamn. Vetenskapsmän och politiker har i åratal insett att vi inte får höja temperaturen med mer än två grader om vi ska undvika de värsta effekterna av klimatförändringen. Många anser att gränsen redan går vid 1,5 grader och det är detta som till exempel ö-riket Tuvalu driver. Redan nu räknar WHO med minst 150?000 klimatflyktingar om året, länderna kring Himalayas och Andernas bergskedjor oroar sig för miljontals människors möjlighet att leva när glaciärer inte längre ger stabila flöden av vatten. De mest hjärtknipande vittnesmålen om klimatförändringar kommer från öriken i Stilla Havet som helt riskerar att försvinna med stigande havsnivåer.
Varje dag får vi som följer COP15 mängder med rapporter och rykten om vad olika ministrar, länder och FN-tjänstemän har för sig. Ingen kan säga vad resultatet blir. Danmark skulle ha samordnat ett slutdokument men gav under torsdagen upp, så nu ser det ut som det i stället blir andra grupperingar som kommer ge förslag.
Oavsett hur det exakt blir i slutändan verkar det som att de åtgärder som krävs för att ha en rimlig chans att nå tvågradersmålet lyser med sin frånvaro. Vad klimatexperter menar krävs är ett avtal som genom åtgärder på hemmaplan minskar utsläppen av klimatgaser med minst 40 procent i de rika länderna till 2020. Samtidigt måste utvecklingsländerna minska sina utsläpp med 15–30 procent och skulle behöva massivt bistånd från rika länder för att ha en chans att nå det målet.
Bästa möjliga resultat ser nu ut att bli 30 procent från rika de länderna, men då ger man samtidigt i-länderna en rad kryphål genom att räkna in skogars tillväxt och åtgärder i andra länder på generöst sätt. Dessutom kan man inte enas om hur fartygens och flygets utsläpp ska räknas in. Det finns fortfarande hopp om att 100 miljarder dollar om året ska betalas i bistånd till u-länderna så att de får en chans att nå sina mål. Men den tekniköverföring som behövs för detta blir inte verklighet. Dessutom är inte texten lagligt bindande, utan man enas om en procedur för hur den ska bli det. Kryphål och kreativ bokföring av utsläpp imponerar varken på moder jord eller forskare.
EU har denna gång tappat sin ledande roll. EU-parlamentet krävde inför Köpenhamnsmötet kraftfulla åtgärder och löften nära vad som krävs för att nå målen, men regeringarna med det svenska ordförandeskapet i spetsen har inte insett allvaret och försökt leva på gamla meriter. Centrum för klimatpolitisk forskning har frågat delegater vid klimatförhandlingarna i flera år vilka som tagit ledningen i arbetet och EU har alltid hamnat i topp, men denna gång hamnar både USA och Kina före.
De rika ländernas ledare hittade snabbt tusentals miljarder för att rädda bankerna, men är inte villiga att på tio år satsa samma summor på teknisk utveckling att rädda klimatet och miljarder människors livsvillkor. Jag tycker det är dags att de inser allvaret och sitt personliga ansvar. Jag kommer därför att lämna in en anmälan till Internationella brottmålsdomstolen i Haag och begära att åklagaren inleder en förundersökning mot i-ländernas ledare för brott mot mänskligheten. Många tror att domstolen bara hanterar krigsförbrytelser, men även allvarliga brott mot mänskligheten som avsiktlig tvångsförflyttning och orsakande av svårt lidande faller under deras jurisdiktion. Artikel 30.2b i domstolens stadga säger tydligt att dessa brott är avsiktliga om personen ”inser att den kommer att inträffa i ett normalt händelseförlopp”. Detta även om inte själva syftet var att tvångsförflytta och skada människor.
En överväldigande majoritet av världens klimatforskare har berättat vad som krävs för att undvika förstört klimat och svårt lidande för människor. Den rika världens ledare har resurserna och informationen för att agera men väljer att inte göra det, för detta brott mot mänskligheten måste de ställas till svars. Hotet om fängelse och att i all framtid bli ihågkomna som den grövsta sortens förbrytare kanske är vad som krävs för att få världens ledare att ta sitt ansvar.
Carl Schlyter