Sveriges jakt på olja hotar Arktis

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-08-24

Greenpeace: Regeringen måste förhindra en ny oljekatastrof

Oljeriggen Stena Don, 170 kilometer väster om den grönländska ön Disko. Här borrar brittiska Cairn Engery efter olja med hjälp av utrustning från svenska rederiet Stena.

Den 20 april exploderade en av BP:s oljeplattformar, Deepwater Horizon, i Mexikanska golfen. Över 500 miljoner liter råolja har sedan dess läckt ut i känsliga naturområden, där bland annat havssköldpaddor, pelikaner och delfiner kämpar för sin överlevnad.

Men i stället för att lära sig av BP:s misstag har ett litet brittiskt företag utan erfarenhet av djuphavsborrningar i kalla områden, Cairn Energy, sedan den 1 juli provborrat efter olja mitt bland de arktiska isbergen, med hjälp av en oljeborrningsrigg och ett oljeborrningsfartyg från det svenska rederiet Stena. Nyligen beslutade Grönland att bolaget ska få borra ytterligare två hål utöver de två de redan borrat, vilket förlänger borrningsperioden in mot polarvintern.

Greenpeace uppmanar nu Cairn Energy och Stena att inte borra fler hål, utan avsluta operationen och därmed undvika risken att bli Grönlands BP. Oljeborrning till havs långt i norr där det större delen av året är fullt av is, är helt enkelt för riskabelt. Skulle en olycka liknande den i Mexikanska golfen inträffa i Arktis skulle konsekvenserna bli ännu allvarligare, eftersom det hårda klimatet och den bristande infrastrukturen gör ett utsläpp omöjligt att hantera.

De grönländska kusterna är i stort sett otillgängliga eller åtminstone mycket besvärliga att nå. Därför kan man inte, som längst Louisianas kust, samla upp olja för hand, utan man skulle bli tvungen att låta den ligga kvar.

Dessutom är det området som Cairn Energy och Stena nu provborrar i till stora delar täckt av is mellan oktober och maj, vilket betyder att man vid en olycka riskerar att behöva vänta i ett halvår innan man kan täcka över ett läckande rör. Och har oljan väl läckt ut har organismerna i havet betydligt svårare att bryta ned den i Arktis än i Mexikanska golfen, eftersom mindre olja avdunstar och nedbrytningen går långsammare i kallt vatten än i varmt.

För övrigt är det vansinne att leta efter mer olja när vi inte ens kan bränna upp den olja vi redan hittat om vi ska ha en chans att undvika katastrofala klimatförändringar.

Men tyvärr är oljeprospektering i Arktiska oceanen något vi riskerar att få se betydligt mer av, ifall Arktis inte snarast får ett formellt skydd, i likhet med det Antarktis fick 1991. För när den arktiska isen smälter, som ett resultat av klimatförändringarna, blir områden som tidigare varit skyddade mot mänskliga aktiviteter tillgängliga för oljeborrning, industriellt fiske och transporter.

Nästa år tar Sverige över ordförandeskapet i Arktiska rådet. Den rödgröna koalitionen har enats om att verka för att Arktis ska bli fredat från mänsklig exploatering, medan alliansen inte har gjort några sådana utfästelser.

Greenpeace uppmanar nu Fredrik Reinfeldt att snarast utlova att hans regering, om den får fortsatt förtroende efter valet, kommer att arbeta för att skydda den unika, arktiska miljön. För så länge det finns ansvarslösa företag, som Stena, som inte drar sig för att borra efter olja i extrema miljöer behöver vi politiker som agerar.

Reinfeldt måste även ta avstånd från de pågående borrningarna och stödja EU:s energikommissionär, Günther Ottingers, förslag om ett tillfälligt förbud mot nya djuphavsborrningar i Europa. Detta förslag kommer upp till omröstning på ministermötet under OSPAR-konventionen den 23 september. Sverige har ingenting att förlora och allt att vinna på att stödja ett moratorium mot nya djuphavsborrningar och ett skydd av Arktis.

Patrik Eriksson
Therese Jacobson

Följ ämnen i artikeln