Torvbrytning kan bytas ut och måste förbjudas
Slutreplik om torvindustrins klimatpåverkan i Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-04-14
SLUTREPLIK. I debattartikeln den 31 mars belyser vi hur den fossila torven blivit Sveriges bruna kol, med utsläpp högre än från hela vårt inrikesflyg. Torvindustrin förbjuds i andra länder och flyttar hit.
Robert Wedmo, styrelsesuppleant i lobbyorganisationen Svensk torv, svarar den 6 april i huvudsak med att utsläppen från torvindustrin har obetydlig påverkan på klimatet.
Dessa försök att avsäga sig ansvar och att fördröja den omställning som är så akut är tanklösa! Wedmos missvisande påståenden styrks inte – källhänvisningar lyser med sin frånvaro. Det påminner om när LRF hävdade att kor kyler klimatet och när Arla menade att deras produkter har ett netto-noll-klimatavtryck.
Tankestrukturen Wedmo använder har kallats ”lilla jag” och går ut på att utsläppen från ”lilla jag” är mindre än andras, så ”lilla jag” ska slippa ansvar. Wedmo blundar för att alla utsläpp måste ner snabbast möjligt.
EU har öronmärkt bidrag om 200 miljarder kronor för industrins gröna omställning, där Finland säkrat fem miljarder för utfasning av torv.
Klimatvetenskapen och IPCC säger entydigt att torv bör och kan fasas ut omedelbart – komposter ersätter lätt torv. Svensk torvindustri envisas med en föråldrad produkt som torv, i stället för att med sin kunskap om jordförbättring bli världsledande på att framställa och distribuera gröna alternativ.
Det finns ingen anledning att fortsätta den verksamhet som vi vet bidrar till den klimatkatastrof som nu börjat skörda svenska liv. När industrier inte tar sitt ansvar i omställningen så krävs politisk styrning.
Utomparlamentarisk politisk påtryckning lade genom arbetarrörelsen grunden till Sveriges demokrati. Fredliga protester grundade i icke-våld måste få störa, annars kan de förpassas till en åker där de inte syns.
Makthavarna ökar utsläppen och sätter våra barns framtid på spel. Detta uppmärksammas av Återställ våtmarker i protester med början den 17 april. Kraven är att förbjuda torvbrytning och att återställa våtmarker, för att drastiskt sänka utsläppen.
Gudrun Schyman, talesperson, Klimatalliansen
Carl-Magnus Clausson, forskare, Återställ våtmarker
Bo Landin, biolog, författare, filmproducent, Scandinature
Stefan Wirsenius, docent i miljöanalys av markanvändning, Chalmers tekniska högskola
Brita Sundelin, docent i miljövetenskap, Stockholms universitet
Pontus Bergendahl, talesperson, Klimatalliansen
Romina Martin, forskare i hållbarhet, Stockholms universitet
Henrik Lagerlund, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet
Helen Wahlgren, talesperson, Återställ våtmarker
Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi, Stockholms universitet
Magnuz Engardt, docent i meteorologi
Anne Jerneck, professor i sustainability science, LUCSUS Lunds universitet
Erik Huss, geograf och glaciolog
Kes McCormick, associate professor i sustainability and governance, Lunds universitet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.