Våra släktingar svälter – vi hindras att hjälpa
Svensk-somalier: Orimliga regler gör att Hawala-bankerna tvingas stänga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2022-08-29 | Publicerad 2022-08-28
DEBATT. Då och då kommer Swish-förfrågningar, kanske från ett barnbarn som vill att du bistår med en liten peng till ett inköp, eller en släkting som har lite ont om pengar denna månad och behöver lite tillskott till matkontot, eller en nära vän som behöver ett litet lån.
Tänk dig nu att barnbarnet, släktingen eller den nära vännen är i ditt hemland tusentals kilometer bort. I stället för en liten peng till ett inköp är det pengar för att betala skolavgift eller vård för en sjuk närstående, och i dessa tider mestadels pengar för överlevnad.
Man gör sitt bästa, försöker skrapa ihop de tusenlappar som krävs för att hjälpa dem och skickar iväg dessa med en hawala-tjänst.
I sommar har samtalen varit fler, och vädjandena nästintill desperata. Det är den fjärde misslyckade regnsäsongen i Somalia och torkan är ett faktum.
Veteimporten som hade kunnat lindra smällen har till största del tidigare kommit från Ryssland och Ukraina, och den dörren är nu stängd.
Enligt IPC upplever närmare hälften av landets 15,7 miljoner invånare en akut matbrist, och över 200 tusen riskerar att dö av svält den närmaste tiden.
Många i Somalia måste förlita sig på bidrag från släkt och vänner utomlands för att klara sig ekonomiskt.
2013 uppskattades att över 40 procent av befolkningen i Somalia fick ekonomisk hjälp från utlandet för att täcka sina basbehov (mat, husrum, skola och vård) och ca 10 procent av de som bistod med denna ekonomiska hjälp var boende i Sverige.
För att kunna nå fattiga släktingar i hemlandet med ekonomisk hjälp, så är den enda vägen via pengaöverföringsbolag, så kallade hawala-företag.
En person i Sverige betalar in pengarna till ett hawala-företag och en företagsrepresentant i Somalia betalar ut till mottagaren.
Hawala-företag i Sverige har tillstånd av Finansinspektionen för att bedriva sin verksamhet. Men den senaste tiden har dessa företag fått sina konton stängda hos svenska banker.
SR Ekot har rapporterat att hela 18 av 20 företag fått sina bankkonton stängda. Bankerna hänvisar till en lag som kom 2017, om åtgärder mot penningtvätt.
När banker utestänger dessa företag samtidigt som de själva inte erbjuder banköverföringar till länder som Somalia, så bör man vara medveten om att det innebär att hundratusentals människor då riskerar att bli utan försörjning.
När bankerna, återigen med hänvisning till penningtvättslagen och kundkännedom, stänger konton för hjälporganisationer som sänder pengar till krisdrabbade regioner, så bör man även vara medveten om att de som drabbas av dessa skärpta krav inte är kriminella utan biståndsbehövande i fattiga länder.
Miljontals människor är i akut nöd och svenska banker och svensk lagstiftning förhindrar hjälp från att nå fram. Frågan jag ställer till regeringen är vad de avser att göra för att avhjälpa denna situation?
Har den brottslighet som är tänkt att förhindras genom lagen i närheten så förödande konsekvenser som de som nu uppkommer av att man stryper bistånd och försörjning för hundratusentals människor i Somalia?
Har en sådan konsekvensbedömning gjorts innan man införde lagar som innebär att privatpersoner inte ens med sina egna pengar kan hjälpa nära släktingar undkomma svält.
När en lag gör långt mer skada än nytta och är så oprecis, då bör man fundera på hur man gör den mer träffsäker.
I 2013 uppgav SVT att cirka en halv miljard kronor skickades årligen av svensk-somalier till släktingar i Somalia. Långt mer än det totala biståndet som Sverige skickade till Somalia samma år på cirka 300 miljoner kr.
Det är en stor hjälp som riskerar att helt utebli när det behövs som mest. Agera nu regeringen!
Ibtisam Yusuf, svensk-somalier och lokalpolitiker för V i Linköping
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.