Inskränka strejkrätten en farlig väg att gå, C

Replik från Arena idé om att begränsa fackens möjlighet till sympatiåtgärder

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-12-11

Vad skulle centerpartisternas förslag på inskränkt konflikträtt kunna leda till? En tydlig risk är fler konflikter, snarare än färre, skriver German Bender.

REPLIK. IF Metalls strejk för att få ett kollektivavtal för de anställda på Tesla är nu inne på sin sjätte vecka och elva svenska och nordiska fackförbund har anslutit sig. Centerpartisterna Jonny Cato och Elisabeth Thand Ringqvist kräver nu på Aftonbladets debattsida att fackens rätt till sympatiåtgärder begränsas kraftigt.

Men är problemet med sympatiåtgärder verkligen så stort som debattörerna tror? Svaret är nej, svenska fackförbund använder strejkrätten på ett oerhört ansvarsfullt sätt.

Sverige har de senaste åren har haft i snitt drygt 8 000 strejkdagar per år, medan Norges, Danmarks och Finlands genomsnitt ligger en bra bit över 100 000 dagar.

 

Vad skulle centerpartisternas förslag på inskränkt konflikträtt kunna leda till?

En tydlig risk är fler konflikter, snarare än färre. Det kan tyckas motsägelsefullt, men svagare fack tvingas använda sin strejkrätt oftare än starka fack, som genom sin styrkeposition kan få arbetsgivare till förhandlingsbordet.

Enligt Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo är det ”verkligen inte självklart att tuffare konfliktregler skulle leda till färre konfliktdagar”.

 

En annan uppenbar risk är ökad arbetslivskriminalitet, ett problem som redan nu är vanligast inom områden med låg kollektivavtalstäckning.

Dessutom finns en betydande risk att EU kliver in och börjar reglera svensk arbetsmarknad om kollektivavtalstäckningen faller under 80 procent, vilket kan ske om facken försvagas.

I dag ligger Sverige på drygt 85 procent, enligt en ny rapport från tankesmedjan Arena Idé. Det borde bekymra Centerpartiet, som röstat nej till EU:s minilönedirektiv i EU-parlamentet.

 

Den svenska arbetsmarknadsmodellen förnyas ständigt, men det bör ske i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Ogenomtänkta förslag kan få oförutsedda effekter.

Som Financial Times ledarsida nyligen konstaterade: ”Musk och hans företag bör anpassa sig till den svenska modellen, som är välfungerande, snarare än att den svenska modellen ska anpassa sig till Musk.”


German Bender, utredningschef på Arena idé och doktorand vid Handelshögskolan

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.