Äldres ekonomi en avgörande valfråga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2014-01-15
Debattörerna: Pensionsfrågan kan få 4 av 10 över 65 att byta parti
I dagarna kommer den till cirka två miljoner pensionärer - pensionsavin med sitt beska besked. För tredje gången sedan 2009 har pensionen sänkts. För de allra flesta med nära tre procent.
En ny Sifo-undersökning gjord på uppdrag av de fem pensionärsorganisationerna visar att 39 procent av pensionärerna är beredda att rösta på ett annat parti på grund av pensionsfrågan. Lika många i åldersgruppen 55 år och äldre är benägna till partibyte. Detta förvånar oss inte. Vi ser, som företrädare för nära 900 000 pensionärer, en växande frustration hos våra medlemmar som halkar efter löntagarna ekonomiskt.
Många pensionärer har en mycket ansträngd ekonomi. Över en tredjedel av pensionärerna har, trots eventuellt bostadstillägg, mindre än 10 800 kronor i månaden före skatt i allmänna ersättningar (vilket är under EU:s fattigdomsdefinition för Sverige). Tjänstepensionen stärker ibland upp den ekonomiska situationen, men är allt oftare en ekonomisk livlina när den allmänna pensionen urholkas. Växande grupper på arbetsmarknaden saknar dessutom tjänstepension. Bland de ensamstående pensionärerna, framför allt kvinnor, är den ekonomiska utsattheten mest påtaglig.
Att pensionerna halkar efter lönerna beror på två saker: pensionärer betalar mer skatt än de som arbetar samt den så kallade bromsen i pensionssystemet.
För det första: vi får pension därför att vi under vårt yrkesverksamma liv avstått en del av löneutrymmet. Pension är uppskjuten lön. Under flera år hade pensionärer och löntagare lika beskattning. Men från och med år 2007 har den orimliga situationen uppstått att Sverige som enda land beskattar pension högre än lön. I den Sifo-undersökning som vi presenterar i dag svarar 85 procent i åldersgruppen 55 år och äldre att den högre skatten för pensionärer är en orimlig konsekvens av jobbskatteavdraget.
För det andra: dagens pensionssystem utrustades med bromsen som skulle sänka pensionerna endast vid extrema ekonomiska förhållanden. Nu har bromsen slagit till tre gånger under fem år och resulterat i sänkta pensioner, samtidigt som lönerna har stigit och den svenska ekonomin har varit relativt god.
Dagens pensionssystem har lett till ökade klyftor mellan de som arbetar och de som har arbetat. Våra beräkningar visar att en hundralapp i pension år 2009 i dag bara är värd 97 kronor. En hundralapp i lön har däremot ökat till 117 kronor.
I vår undersökning uppger nästan varannan person (47 procent) över 55 år att de förväntar sig en pension som blir för liten för att räcka till för att ge ett bra liv som pensionär. Och mest bekymrade är kvinnor, där 62 procent tvivlar på sin livskvalitet som blivande pensionärer.
Vi pensionärsorganisationer har tidigare presenterat ansvarsfulla förslag till lösningar som stärker både pensionerna och pensionssystemet för framtiden. Men var finns den politiska handlingskraften när det gäller pensionsfrågan? Dagens politiker verkar inte förstå det faktum att förtroendet för pensionssystemet sviktar.
Våra medlemmar vill veta hur de politiska partierna avser att agera i pensions- och skattefrågan.
På valdagen går närmare två miljoner pensionärer, mer än var fjärde väljare, till valurnorna. Över 700 000 av dessa är enligt vår Sifo-undersökning beredda att rösta på ett annat parti utifrån partiernas ställningstagande i pensionsfrågan.
Pensionärernas ekonomi blir en av de avgörande frågorna i valet och partierna är svaret skyldigt.
Sten-Gunnar Hedin
Karl-Erik Olsson
Curt Persson
Jöran Rubensson
Sam Sandberg