Era argument ekar av USA:s kristna höger

Slutreplik till Kristna Friskolerådet i frågan om förbud mot religiösa friskolor

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-04-25

Humanisternas Emilia Ericson, Ulf Gustafsson, Patrik Lindenfors och Christer Sturmark, skriver: I sitt svar på vår debattartikel väljer Kristna Friskolerådet att helt lämna sakligheten därhän och anamma den amerikanska kristna högerns debatteknik.

SLUTREPLIK. I sitt svar på vår debattartikel väljer Kristna Friskolerådet att helt lämna sakligheten därhän och anamma den amerikanska kristna högerns debatteknik.

I stället för att svara på den kritik som förts fram av flera politiska partier – en kritik som delas av tre fjärdedelar av svenska befolkningen – så går man till angrepp mot något man själva fantiserat ihop.

I den opinionsundersökning vi presenterade i vår debattartikel kunde man se att 73 procent av svenska folket anser att all utbildning och verksamhet ska vara livsåskådningsneutral och att samma krav ska gälla för både friskolor och kommunala skolor.

Argumenten mot religiösa skolor kan sammanfattas i tre punkter:

Segregation.

Katolska skolor är mest attraktiva för katolska föräldrar, muslimska skolor mest för muslimska föräldrar, och så vidare. Konfessionella friskolor separerar på så sätt barn utifrån föräldrarnas livsåskådning. Detta i ett läge då Sverige nyligen tagit emot många nya invånare och människor från olika bakgrunder därför behöver mötas, inte segregeras.

Vetenskaplighet.

Vissa av de extremare religiösa inriktningarna som driver friskolor har ovetenskapliga föreställningar om exempelvis Big Bang och evolutionsteorin. Alla barn förtjänar att få en korrekt utbildning baserad på den mest uppdaterade och verifierade kunskapen.

Religionsfrihet.

Alla människor har rätt att själva välja sin livsåskådning. Enligt Barnkonventionen gäller detta även barn. Konfessionella friskolor begränsar denna möjlighet.

Det här brukar vägas mot föräldrars rätt att skola in barn i sin egen livsåskådning, som är inskriven i Europakonventionen. Men skolan är i första hand till för barnen. Föräldrars rätt att skola sina barn i livsåskådning går att tillgodose utanför skoltid.

I stället för att bemöta dessa argument väljer Kristna friskolerådet att kalla dem för ”alternativa fakta”, ”felaktigheter” och ”insinuationer”.

Vi finner denna brist på saklighet olycklig då vi menar att skolpolitik är viktigt och en diskussion man bör ta på allvar.


Emilia Ericson, vice ordförande 
Ulf Gustafsson, förbundssekreterare 
Patrik Lindenfors, styrelseledamot 
Christer Sturmark, ordförande i Humanisterna