Barnäktenskap – så här kan de stoppas

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2016-03-11 | Publicerad 2016-03-10

… men vill vi verkligen förbjuda alla äktenskap med minderåriga, undrar debattörerna

Debattörerna tittar närmare på konsekvenserna av ett förbud av alla äktenskap där inte båda makarna fyllt 18 år när de gifte sig.

DEBATT. Under den senaste tiden har det uppstått en intensiv debatt om barnäktenskap, alltså äktenskap där någon av makarna var under 18 år när äktenskapet ingicks. Bakgrunden har varit frågan om man skall placera makar i olika flyktingförläggningar i de fall där kvinnan är under 18 år och mannen över 18 år.

I dagarna har också regeringen signalerat att man vill se över reglerna om tvångsäktenskap och ”reseäktenskap” (äktenskap som ingås utomlands – ofta under tryck från föräldrar – därför att paret inte får gifta sig i Sverige). Eventuellt gäller regeringens initiativ mer den straffrättsliga sidan än den civilrättsliga.

I debatten har dock viss sammanblandning skett av tre olika fall. I den gällande svenska lagstiftningen regleras följande tre fall var för sig och med delvis olika resultat.

1. Tvångsäktenskap. Dessa är redan generellt förbjudna i svensk lag oavsett när de ingicks, var de ingicks, hur gamla makarna var och om makarna vid äktenskapets ingående hade någon anknytning till Sverige, alltså svenskt medborgarskap eller bosättning i Sverige. Ett tvångsäktenskap erkänns inte i Sverige.

2. Barnäktenskap där minst en av makarna hade anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks. Dessa är också generellt förbjudna i svensk lagstiftning oavsett när de ingicks och var de ingicks. Så kallade ”reseäktenskap” är alltså redan förbjudna. Ett sådant ”reseäktenskap” erkänns, liksom ett tvångsäktenskap, inte i Sverige.

3. Barnäktenskap där makarna inte hade någon anknytning till Sverige när de gifte sig. Sådana äktenskap underkänns generellt inte i Sverige. När de övriga reglerna om barnäktenskap skärptes 2014, skrev regeringen att den ansåg att det skulle föra för långt om Sverige underkände sådana utländska äktenskap. Notera att om det inte bara är ett barnäktenskap utan också ett tvångsäktenskap, så underkänns det även om makarna inte hade någon anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks.

I debatten har vissa debattörer gett intryck av att önska att alla äktenskap, där inte båda makarna fyllt 18 år när de gifte sig, skall underkännas i Sverige. Debattörerna har dock såvitt vi sett inte varit särskilt konkreta i detalj. Låt oss därför analysera ett sådant förslag litet närmare.

Man kan fråga sig om ett sådant generellt förbud mot alla äktenskap, där inte båda makarna fyllt 18 år när de gifte sig, även bör omfatta följande tre fall.

1. Makarna har fått dispens av myndigheterna i sitt hemland. I de flesta europeiska länder (t ex Norge) gäller en generell 18 års gräns för äktenskap, men myndigheterna kan i vissa fall ge dispens. (En sådan dispensmöjlighet fanns också i Sverige fram till 2014.)

2. Makarna gifte sig i Mellersta Östern för 20 år sedan. De var då 16 år respektive 18 år. De är, när de kommer till Sverige som flyktingar, 36 år resp. 38 år och har tre barn.

3. Makarna gifte sig för ett halvår sedan i Syrien. De var då 17 år resp. 18 år. De hade då ingen anknytning till Sverige, men har nu kommit hit som flyktingar. Flickan är gravid med sitt första barn. Ett sådant fall skulle paret troligen ha fått dispens i Norge. I Syrien behövdes ingen dispens.

Vi gissar att det inte är äktenskapen i dessa tre fall som debattörerna vill underkänna utan snarare mer ”stötande” fall. Som exempel på vad vi anser vara ett ”stötande” fall är när mannen är 55 år och flickan 15 år. Dock finns redan i dag i svensk lagstiftning möjlighet att underkänna ”stötande” äktenskap med stöd av en så kallad ordre public regel (Internationella äktenskapslagen 7 kap 4 §).

Om man vill förbjuda ”stötande” barnäktenskap, men inte även sådana fall som upptagits i ovanstående tre exempel, så finns två sätt att gå till väga i lagstiftningssammanhang.

Behåll dagens svenska lagstiftning som innebär att äktenskap, där en av parterna var under 18 år när de gifte sig, generellt inte är förbjudna om parterna saknade anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks, men ”stötande” äktenskap kan underkännas.

Inför ett generellt förbud mot alla äktenskap, där inte båda makarna hade fyllt 18 år när de gifte sig, men undanta från förbudet sådana äktenskap som anses som ”icke-stötande”.

I båda fallen tvingas dock myndigheter/domstolar att ta ställning till vad som skall avses med begreppet ”stötande”.

Alternativen kan verka praktiskt likvärdiga, men det är möjligt att det senare alternativet skulle uppfattas som mer avståndstagande mot barnäktenskap och därigenom göra att myndigheter/domstolar i större utsträckning än i dag skulle ”våga” klassa vissa äktenskap som ”stötande”.

Ulf Bergquist

Anna Fayad

Ulf Bergquist är advokat i Stockholm.

Anna Fayad är jurist på Familjens Jurist i Malmö.

De har fått förlaget Wolters Kluwers uppdrag att skriva en

lagkommentar till den svenska Internationella Äktenskapslagen.

Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln