”Världens bästa vård av cancer” är en myt

Debattören: Se cancer som en akutsjukdom – alla dagar på året

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-01-04

Svensk cancervård kan bli mycket bättre än den är i dag – något som skulle kunna rädda liv, skriver debattören.

DEBATT. När jag träffar människor som inte har haft någon nära erfarenhet av cancer, antingen som patient själv eller som närstående, får jag ofta höra att ”vi har ju ändå den bästa cancervården i världen!”.
Den finns en tro på att vi i Sverige gör allt vi kan, att sjukvården är enastående och att det ingen annanstans går att göra mer än här.

Låt mig slå hål på den myten.

Nu har det gått nästan 10 år sedan vi fick den nationella cancerstrategin av dåvarande socialminister Göran Hägglund (KD). Ett storstilat dokument, nu skulle det bli förbättringar!
En del har hänt, men förändringar går alldeles för långsamt och byggs ofta på med nya administrativa funktioner. Vi har processledare, samverkansgrupper, koordinatorer och det talas om ledtider och tvärfunktionell samverkan.
Men sällan om patienten.

Det är sjukvårdens organisation, eller snarare administration av den samma, som är vägledande för förändringsarbetet och som skapar nya resurs- och personalkrävande byråkratier kring själva organiserandet.
Stockholms Läns Landstings köp av organisationskonsulter från Boston Consulting Group – med timtaxor på 2 600 kronor och en total nota på en kvarts miljard – är ett plågsamt exempel på ett sanslöst slösande med pengar. Det gör ont i hjärtat både för patienternas och skattebetalarnas skull.

Vi blir friska i ett land, men sjuka i 21 olika landsting. Den hälso- och sjukvårdslag som kom 1982 hade som mål att ge ”en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen”. Men de 21 landsting och regioner som är ansvariga för vården har under dessa 35 år inte lyckats uppfylla denna lagstiftning, utan orättvisorna och ojämlikheterna bara ökar istället. Socialstyrelsen har i flera rapporter konstaterat att tusentals personer med cancersjukdom dör till följd av regionala och socioekonomiska skillnader. Men patienter har inga rättigheter, snarare ser vi en förändring där du numera i princip ska framför dina klagomål på sjukvården till den som är verksamhetsansvarig för den vård du vill klaga på.

Att jobba inom sjukvården är ett serviceyrke. Precis som exempelvis en brandman, som släcker bränder alla tider på dygnet och även under semestrar och storhelger. Vi skulle bli förvånade om brandförsvaret förbjöd bränder på lördagskvällar på grund av sin ledighet.

Cancer tar inte semester eller helgledigt. Men det gör sjukvården. Vi har alla berörts av cancersjuke Bertil Gustafsson i Stockholm som fick vänta så länge på operation för sin cancer i bukspottkörteln att det var för sent. Cancern spred sig och blev obotlig. Ytterligare 12 liknande fall har utretts på Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm, där patienter inte fått operation.

En positiv sak för boende i Stockholm och Gotland är att det sedan 2008 erbjuds provtagning för att upptäcka tarmcancer. I övriga landet utreds frågan, år ut och år in. Kanske att vi nån gång på 2020-talet kan se provtagningar i hela landet?
Tidigt upptäckt tarmcancer går att bota. Långt gången spridd tarmcancer har betydligt sämre utgång. Ett nationellt screeningprogram kan rädda 300 liv varje år, enligt beräkningar.

En del cancer kan förebyggas med vaccination. Sedan 2012 erbjuds flickor HPV-vaccination för skydd mot livmoderhalscancer. Tänk att vi kan vaccinera våra barn så att de kan slippa framtida cancer! Enklare kan det knappast bli, men fortfarande är det djupt orättvist att pojkarna blir utan. HPV, humant papillomvirus, kan även orsaka peniscancer, cancer i analöppningen och vissa typer av mun – och halscancer. Vaccination av pojkar utreds vidare.

Fortfarande är cancer en dödlig sjukdom för många. 40 procent av dem som drabbas lever inte fem år efter sin diagnos.
Var tionde minut får en ny person ett cancerbesked. Låt oss prata om dessa patienter 365 dagar om året.

Nätverket mot cancer kräver att cancer ska ses som en akutsjukdom – alla dagar året runt! Då slipper människor dö i onödan.


Katarina Johansson, Ordförande Nätverket mot cancer


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– följ Aftonbladet Debatt på Facebook.

Följ ämnen i artikeln