Elkrisen visar att kärnkraften behövs!
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-01-20
Mycket ska man höra innan öronen trillar av. Miljöpartiets energipolitiske talesperson Per Bolund beklagar sig över att elpriserna skjutit i höjden när kärnkraften bara gått på halvfart. Bolunds lösning är att man ska stänga ner också den andra halvan. Man baxnar.
Vinterns höga elpriser med toppnoteringar på över 10 kr/kWh, att jämföra med det normala prisläget kring 30 öre/kWh har slagit hårt mot såväl hushåll som den elintensiva basindustrin. Många arbetsplatser har tvingats till tillfälliga produktionsstopp på grund av de extremt höga elpriserna. Tidvis har det varit ekonomiskt ohållbart att hålla verksamheten igång. Som ett exempel betyder varje öres ökning av elpriset cirka 45 miljoner kronor i ökade kostnader för stålbranschen.
Orsaken till de höga priserna, avstängda kärnkraftverk på grund av driftsunderhåll och säkerhetsuppgraderingar i kombination med det kalla vädret, har också skapat ett behov av att starta oljekondensverken i Karlshamn och att importera kolkraft. Skulle Sverige befunnit sig i ett annat konjunkturläge, och därmed haft högre produktion i våra industrier, hade försörjningsläget varit än mer akut, elpriserna än högre och ännu mer smutsig importerad kraft hade behövts.
Men enligt Per Bolunds bakvända logik är alltså ett tillfälligt lägre effektuttag ur kärnkraften ett argument för att stänga av den helt, för att då få mer el, lägre priser och säkrare elförsörjning. Och förmodligen också mindre import av smutsig kolkraftsel!
Få, förmodligen också inom hans egen rödgröna koalition, delar den analysen. Tvärtom inser allt fler att om vi ska klara både klimathot och jobbkris har vi inte råd att inte utveckla all koldioxidfri elproduktion, inklusive kärnkraften.
Tvärtemot vad Bolund påstår visar den senaste tidens utveckling tydligt vad som riskerar att hända om kärnkraften avvecklas och hur viktigt det är att få ordning på elförsörjningen. Svensk elproduktion ligger årligen på ungefär 150 TWh och under ett normalår står vattenkraften för drygt 65 TWh och kärnkraften för knappt 65 TWh. Trots en kraftig utbyggnad, understödd av subventioner, står vindkraften för en mycket liten del av elproduktionen, drygt 2 TWh.
För att kunna investera och säkra jobben behövs klimatvänlig el till konkurrenskraftiga priser, oavsett om den kommer från kärnkraft, vattenkraft, vindkraft eller någon av de nya energikällor som växer fram. Och det går inte att komma runt att kärnkraft och vattenkraft är de enda tillgängliga tekniker för att skapa energi till rimliga kostnader utan att bidra till växthuseffekten. Vattenkraften är de flesta överens om är inte möjlig att bygga ut ytterligare. Vindkraft har potential och industrin investerar också kraftfullt också i den, men den kommer inte att kunna täcka framtidens behov av el, den behöver reglerkraft när det inte blåser och den är dessutom dyr.
Återstår gör då kärnkraften som är stabil, förutsägbar, prismässigt konkurrenskraftig och inte bidrar till koldioxidutsläppen, något som gjort att allt fler länder vänder sig till den för att klara av sina ökande elbehov, utan att spä på utsläppen av växthusgaser. Just nu planeras utbyggnad av kärnkraften i Storbritannien, Frankrike, Finland, Indien, USA, Ryssland, Ukraina, Kina, Italien, Estland, Lettland och Litauen för att bara nämna några länder.
År 2020, när den tekniska livslängden för de nuvarande reaktorerna bedöms vara till ända, kommer nära halva Sveriges energiproduktion att behöva ersättas, annars väntar elunderskott och kraftigt ökade energipriser. Såväl klimatomställningen som jobben kommer att hotas. Sanningen är den att såväl den nuvarande regeringens som oppositionens klimatpolitik att kräva mer – inte mindre – kärnkraft om klimatmålen ska nås, något som inte bland annat Kungliga vetenskapsakademien visat i sina beräkningar.
Skulle Per Bolund och Miljöpartiet få som de ville och nära halva den svenska elproduktionen avskaffas skulle dagens krisrubriker om elprischocker bli framtidens vardagsmat. För att klara både jobbkrisen och klimathotet - och kalla vinterdagar - behöver Sverige tvärtom utveckla all koldioxidfri elproduktion - inklusive kärnkraften.
Kenneth Eriksson