Israel svartlistas – nu måste barnen skyddas

Rädda Barnen: Även Sverige behöver agera när FN slår fast kränkningar av barns rättigheter

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-06-13 14.00

FN svartlistar den israeliska försvarsmakten för kränkningar av barns rättigheter i krig. Nu måste beskedet leda till praktisk handling för barnen – även från svensk sida, skriver Rädda Barnens generalsekreterare Åsa Regnér.

DEBATT. I dag lämnar FN:s generalsekreterare sin årliga rapport om barn i väpnade konflikter till säkerhetsrådet.

FN bekräftade redan i förra veckan att den israeliska försvarsmakten svartlistas i rapporten för deras kränkningar av barns rättigheter i krig, vilket även gäller flera palestinska väpnade grupper. Nu måste FN:s besked leda till praktisk handling för barnen.

 

Världen vet vad som pågår i Gaza. Dagligen ser vi bilderna och tar del av vittnesmålen. Av brinnande tältläger, av barn som begravs levande under rasmassorna, hur svälten breder ut sig och hur sjukdomar sprids medan nödhjälpen inte släpps in.

De brutala övergreppen och våldet inne i Israel den sjunde oktober är även de väl dokumenterade.

 

Nu hårdnar också förtrycket mot palestinier utanför Gaza. Jag besökte nyligen Västbanken där jag träffade palestinska barn och föräldrar som vittnade om det eskalerande våldet.

Det finns rapporter om att israeliska styrkor rutinmässigt använt skarp ammunition mot palestinska barn. 2023 var det dödligaste året som registrerats för palestinska barn på Västbanken, och sedan oktober har våldsanvändningen mot barn ökat.

 

Vi på Rädda Barnen har länge arbetat för att de som kränker barns rättigheter ska veta att världen ser vad som sker och agerar därefter.

Därför har vi drivit att FN:s årsrapport om barn i väpnade konflikter ska sätta upp både den israeliska försvarsmakten och palestinska väpnade grupper på generalsekreterarens ”svarta lista” över parter som kränker barns rättigheter.

Nu behöver Sverige, EU och det internationella samfundet agera för att detta ska få betydelse i praktiken

Varför spelar FN:s lista roll? Dels genom en ”naming and shaming”-effekt som kan öka politiska pressen på parterna att följa internationell rätt och skydda barn. Men systemet bygger även på att FN, civilsamhällesorganisationer och andra experter sätter upp en särskild mekanism för att skydda barn i konflikter som återfinns på ”svarta listan”.

Syftet är att övervaka barns situation och förhindra att de som listas i rapporten fortsätter att begå övergrepp.

Parter som svartlistas av FN kan till exempel behöva stifta nya lagar eller ta fram regelverk och handlingsplaner som hindrar att barn sätts i militärt förvar eller utnyttjas av väpnade grupper.

Först när parterna visat att de vidtagit konkreta åtgärder som förbättrar barnens situation kan de tas bort från listan. 

 

Gör FN-listan skillnad? Ja, som en av många åtgärder som krävs. Ett antal parter i konflikter som svartlistats av FN har sedan kunnat tas bort till följd av att de vidtagit åtgärder för att skydda barn.

Ett exempel där FN:s mekanism gjort skillnad är Colombia. När fredssamtalen mellan den colombianska regeringen och FARC inleddes kunde experter på barnrätt delta, vilket bland annat ledde till att många barn frigavs och kunde återintegreras i samhället.

 

Rapporten som generalsekreteraren i dag delar med säkerhetsrådet blir första gången som israeliska och palestinska parter svartlistas. Det utgör ett steg framåt för oss som vill se oberoende övervakning och ansvarsutkrävande för kränkningar av barns rättigheter i krig.

Nu behöver Sverige, EU och det internationella samfundet agera för att detta ska få betydelse i praktiken. Viktigt blir att välkomna FN:s beslut om svartlistning och politiskt driva på för inrättandet av en ny barnskyddsmekanism i konflikten.

 

På Västbanken mötte jag barn som trots alla utmaningar fortsätter att utbilda sina jämnåriga om deras rättigheter enligt Barnkonventionen och att de övergrepp som begås bryter mot internationell rätt. Barnorganisationers arbete för rättvisa och upprättelse förtjänar allt vårt stöd.

Årets FN-rapport ger oss ytterligare en möjlighet att stå vid deras sida och kräva en bestående vapenvila liksom hållbara förändringar för barns trygghet och rättigheter.


Åsa Regnér, generalsekreterare för Rädda Barnen

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

 

Följ ämnen
Gaza