Pollenallergiker tas inte på allvar i svensk vård
Debattörerna: För många drabbas av sänkt livskvalitet och risk för astma
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-04-16
DEBATT. Var tredje svensk lever med allergi, vår största kroniska sjukdom. Men trots i grunden bättre förutsättningar för behandling är det slumpen som i dag avgör hur en allergiker tas om hand i vården.
Många fler med svårare pollenallergi skulle kunna utredas och behandlas i primärvården.
Under lång tid har bristen på allergispecialister, särskilt vuxenallergologer varit den största begränsade faktorn för att de med svårast allergi ska tas om hand på rätt sätt. En ung allergiker eller astmatiker som varit väl omhändertagen inom barnallergologin riskerar att stå utan specialistkontakt när hen fyller 18.
Att det finns för få allergologer i Sverige är alltjämt ett hinder. Samtidigt råder en stor ojämlikhet i tillgången till kvalificerad vård mellan landets 21 regioner. I Norrbotten finns till exempel inte en enda fast verksam barnallergolog.
Vi ser ett dystert samband mellan en eftersatt vård och attityden till allergi som sjukdom. I synnerhet pollenallergi tas inte på allvar utan kan ibland avfärdas som ett lättare, säsongsbetonat besvär.
Trots symtomlindrande behandling accepterar därmed alldeles för många pollenallergiker en påtaglig sänkt livskvalitet och arbetsförmåga och en tre till fyra gånger ökad risk att utveckla astma.
De goda nyheterna är att förutsättningarna för allergivården har utvecklats till det bättre. Nya behandlingsmöjligheter har under de senaste åren öppnat för att fler allergiker skulle kunna få god hjälp redan i primärvården.
Det betyder kortare resor, snabbare hjälp samt bättre kontinuitet och uppföljning, samtidigt som de svårast sjuka får bättre tillgång till specialistvård. Det borde vara en önskvärd utveckling för alla.
Men tyvärr tas de nya möjligheterna dåligt till vara. Många regioner prioriterar inte fortbildning och viljan hos en redan pressad primärvård att ta på sig nya uppgifter är förklarligt nog begränsad.
Även här är ojämlikheten påtaglig. Exempelvis har en pollenallergiker i Region Kalmar län flera gånger större chans att genom läkarbesök få del av allergivaccin genom modern tablettbehandling jämfört med en norrbottning med exakt samma besvär.
Vi menar att en jämlik vård för hela landet är en uppgift för regeringen.
I januari presenterade regeringen en nationell plan för kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Det är goda nyheter. Satsningen tillför 3,3 miljarder kronor för att stödja regionernas kompetensutveckling och kompetensförsörjning.
Men det räcker inte med pengar för att detta initiativ ska bli framgångsrikt. Regionerna har också ett ansvar för att aktivt bejaka fortbildning och kunskapsstyrning.
Primärvården skulle kunna – och har i vissa fall även lyckats – ta en mer betydande roll i allergivården. Men de goda exempel vi hittills sett handlar mer om enskilt intresse och engagemang än om resultatet av styrning och målmedvetet arbete.
Det är slumpen som styr, och i verkligheten är det långt kvar till de nationella målen om god och nära vård.
Vi är många inom allergivården som sett ett strikt produktionsfokus alltmer breda ut sig, på bekostnad av livsviktig kompetensförsörjning.
I grunden är det en självklar princip för kliniskt arbete som hotas: att det är en del av jobbet för specialister att dela erfarenheter och kunskaper med nästa generation, liksom med övriga kollegor och vårdgivare. Bristfälliga kunskaper leder till svårtolkade remisser mellan primärvården och specialistvården.
Fel patienter remitteras, handläggningen försenas, vårdköerna växer och många går miste om de behandlingsmöjligheter som finns.
Med allergikerns bästa för ögonen är det logiskt att primärvården tar en större roll. När ögonen kliar, näsan rinner, tröttheten förlamar och receptfria mediciner inte längre räcker till ska det gå att vända sig till vårdcentralen med löfte om utredning och behandling på plats.
Utvecklingen går fort. För att ge våra allergiker en god, jämlik och tillgänglig vård på rätt nivå är ett välfungerande samarbete mellan allergispecialister och primärvården helt avgörande. Bättre hälsa för en betydande grupp finns inom räckhåll.
Till sjukvårdsministern ställer vi tre centrala frågor om hur regeringen vill göra allergivården mer tillgänglig och jämlik:
- Hur ska primärvården stöttas för att kunna ta hand om allergiker på bästa sätt?
- Hur kan allergiker garanteras samma goda vård och behandling oberoende av ålder och var de bor?
- Hur kan bristen på specialistläkare och sjuksköterskor inom astma- och allergivården åtgärdas långsiktigt?
Maria Ingemansson, överläkare, specialist i barn- och ungdomsallergi, med dr, ME högspecialiserad barnmedicin 2, Karolinska universitetssjukhuset
Sandra Tedner, specialist i barn- och ungdomsallergi, med dr, Martina Sophia BUMM
Åsa Ahlqvist, distriktssjuksköterska, Astma/kol-sjuksköterska, Capio Ringens vårdcentral
Karin Toll, överläkare, med dr, ME öron, näs- och hals, Karolinska universitetssjukhuset
Pär Gyllfors, specialist i allergologi, med dr, Astma & allergimottagningen vid Sankt Görans sjukhus, del av Praktikertjänst AB
Oksana Tenselius, specialistläkare i allergologi och Internmedicin, Karolinska universitetssjukhuset, ME lung och allergisjukdomar
Björn Stridh, specialist i allmänmedicin, Kry vårdcentral Gallerian
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.