Kvinnor, gå och se matchen mot Iran
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2015-03-30
Jytte Guteland med fler: Omvärlden måste trycka på den iranska regimen om kvinnor rättigheter
Politik och sport hör ihop. I Iran är inte kvinnor välkomna att vara åskådare vid fotbollsmatcher. I morgon, den 31 mars, spelas vänskapsmatch mellan Sverige och Iran på Friends Arena. Vi uppmanar alla kvinnor som kan att gå på matchen. Vi vänder oss också till den iranska ambassaden med uppmaningen ”fotboll tillhör alla!”.
I Iran diskrimineras kvinnor såväl av lagar, som av lagarnas tillämpning. Ibland är det godtyckligt, som när sedlighetslagar tillämpas olika beroende på hur hårdför väktarrådet är i sin tillämpning under olika perioder. Annat är mer hugget i sten. Kvinnor får inte vara deltagare vid fotbollsmatcher eller andra sporter, exempelvis volleyboll. Ett nyligt exempel är Ghonche Ghavami som tvingades betala 10 miljoner toman i böter för att hon krävde komma in i stadium för att se en volleybollmatch.
Irans kvinnor diskrimineras också på arbetsmarknaden. Just nu pågår en kampanj i landet för att synliggöra detta. Paradoxen som drabbar kvinnor i Iran är att många är välutbildade och fullt ut redo att ta mycket kvalificerade jobb.
Det är svårt att förändra förhållandet för landets kvinnor om det inte finns utrymme för opposition och möjlighet att förändra systemet med demokratiska metoder. Iran kränker mänskliga rättigheter genom att tysta oppositionella. Landet har många politiska fångar. Några av de kända fallen är två presidentkandidater som ledde den gröna förändringsvågen som fanns år 2009. Nu är de sedan fyra år frihetsberövade.
Ibland hör vi debattörer i Sverige undra varför vi ska bry oss om Iran. Det finns ju andra länder som också kränker mänskliga rättigheter. Relativt nyligen var FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Iran, Dr. Ahmed Shaheed, på besök i Sverige. Enligt Shaheed finns det flera skäl till varför omvärlden bör fokusera på Irans kränkningar av mänskliga rättigheter. Ett viktigt skäl är landets offentliga avrättningar. Det är mycket ovanligt i världen att länder använder denna skräckmetod, men Iran använder den frekvent.
Iran är känsligt för omvärldens påtryckningar. Landet vill gärna vara salongsfähigt. Detta var uppenbart inte minst då Irans utrikesminister kallade till sig EU:s ordförandeskap och ifrågasatte EU:s agerande, då Europaparlamentet i en resolution i april 2014 kritiserade landet för den oacceptabla diskrimineringen kvinnor utsätts för och Catherine Ashton EU:s f.d. utrikesansvariga träffade sex kvinnliga människorättsaktivister vid sitt första besök i landet. Europaparlamentet underströk också att kvinnors rättigheter ovillkorligen bör förbli ett område som särskilt betonas i alla dialoger mellan EU och Iran.
Kraven om förändring finns i Iran. 600 iranier per år har ställt krav gentemot FN om att granska landet brott mot mänskliga rättigheter. Omvärldens press är därför inget självpåtaget uppdrag, utan legitima krav från människor som upplever dessa kränkningar i sitt hemland.
Alla som har en fotbollsintresserad dotter måste förstå hur omöjligt det att förklara varför hon inte får följa med på en fotbollsmatch beroende på att hon tillhör fel kön. Vi uppmanar därför kvinnor att gå på matchen och alla demokratiska partier att föra fram frågan om kvinnors rättigheter till den iranska regimen.
Jytte Guteland
Europaparlamentariker (S) och ordförande Svenska Irankommittén
Pernilla Stålhammar
Riksdagsledamot (Mp) och ledamot Svenska Irankommittén
Azadeh Rojhan Gustafsson
Riksdagsledamot (S) och styrelseledamot Svenska Irankommittén