Regeringen borde vara stolt över djurskyddet – inte försämra det
15 forskare: Det är med bestörtning vi hör vad landsbygdsministern vill göra
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-02-21
DEBATT. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) presenterade nyligen ett kommittédirektiv där man tillsätter en utredning för att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter samtidigt som man ska bibehålla ett gott djurskydd.
Det är med viss bestörtning vi som forskare återigen ser att regeringen enbart utmålar djurskyddet som en belastning.
Förvånande är även att regeringen väljer att fokusera enbart på djurskyddet, trots att man i kommittédirektivet faktiskt anger (men ignorerar) att många olika faktorer kan påverka konkurrensförmågan, såsom kostnader för foder, arbetskraft, byggnader och uppvärmning av stallar.
Regeringen har därtill valt att fokusera enbart på lagstiftningen – men många lantbrukare har även privata djurskyddsregelverk att förhålla sig till (exempelvis Arlas eget regelverk ”Arlagården”). Den samlade regelbördan består således av såväl statliga som privata regelverk.
Utredningen kommer därför inte ge en sann bild av verkligheten, och därmed inte leda till beslut som faktiskt hjälper svenska lantbrukare.
Kullgren (KD) och Kinnunen (SD) motiverade utredningen i en debattartikel där de skrev att höga djurskyddskrav gör det dyrare att vara lantbrukare i Sverige jämfört med andra EU-länder.
Vi vet dock att god djurvälfärd leder till friskare djur som medför lägre produktionskostnader, en relativt låg antibiotikaförbrukning och låg förekomst av resistenta bakterier, samt ökat välmående hos många lantbrukare som naturligtvis vill se sina djur må bra.
Som ett exempel på högt ställda krav nämner kommittédirektivet strömedel till grisar. Men det är inget ”högt ställt krav”. Tillgång till halm är en av de viktigaste faktorerna för att minska risken för svansbitning bland grisarna.
I majoriteten av övriga EU-länder, som inte har samma krav på strö, sker i stället rutinmässig svanskupering – ett allvarligt djurvälfärdsproblem som dessutom strider mot nuvarande EU-lagstiftning.
Att enbart jämföra vilka regler som finns i Sverige och övriga EU är därför inte tillräckligt; man behöver även undersöka i vilken grad lagstiftningen faktiskt införlivats och efterlevs.
Senast reglerna skulle förenklas samtidigt som djurskyddet skulle bibehållas och konkurrenskraften stärkas blev resultatet en sänkt avvänjningsålder för smågrisar – för att suggorna skulle kunna producera fler grisar. En regeländring som stred mot vedertagen djurvälfärdsforskning .
Med stor oro ser vi därför nu regeringen presentera ytterligare en liknande utredning, där man nu siktar in sig på viktiga svenska mervärden, som till exempel förprövningen.
Förprövningen innebär att lantbrukare innan ny- och ombyggnation kostnadsfritt får sina stallar ritningsgranskade av experter för att i förhand säkerställa att djurskyddsreglerna uppfylls. Att tvingas bygga om felbyggda stallar skulle verkligen inte vara gratis.
Dessutom har Jordbruksverket lämnat förslag kring hur förprövningen kan förenklas och förbättras snarare än tas bort.
Ett annat mervärde som oroväckande nog tas upp i kommittédirektivet är kravet på sommarbete för svenska kor. Forskning visar på tydliga välfärdsfördelar med sommarbete, bland annat förbättrad hälsa, vilket i förlängningen sänker veterinärkostnaderna.
Kor på bete är dessutom något som svenska konsumenter anser vara mycket viktigt.
Tidpunkten för denna utredning där Sveriges och EU:s djurskyddskrav ska jämföras är anmärkningsvärd, eftersom det i skrivande stund pågår en översyn av EU:s djurskyddsregelverk.
Förslag på nya starkare djurskyddsregler för EU:s lantbruksdjur förväntas komma redan under 2023, vilket innebär att utredningens slutrapport troligen kommer att vara inaktuell redan när den landar på regeringens bord.
Självklart vill även vi att svenska lantbrukare ska ha goda förutsättningar att producera livsmedel. Vi är dock oroliga för att denna utredning inte kommer kunna bidra till detta.
Vi hoppas att den tillsatta utredaren gör ett gediget bakgrundsarbete för att på ett objektivt sätt kunna ta sig an regeringens frågeställningar och redovisa ett resultat som gör att vi kan vara stolta över svenskt djurskydd.
Frida Lundmark Hedman, fil. dr. adjunkt i djurskydd, SLU
Lotta Berg, veterinär, professor i husdjurens miljö och hälsa, SLU
Lina Göransson, veterinär, forskare i husdjurens miljö och hälsa, SLU
Stefan Gunnarsson, veterinär, lektor i uthållig animalieproduktion, SLU
Anna Wallenbeck, agr. dr. docent i djurproduktionssystem och lektor i djurskydd, SLU
Ingvar Ekesbo, veterinär, professor emeritus i husdjurshygien, SLU
Bo Algers, veterinär, professor emeritus i husdjurshygien, SLU
Per Jensen, professor i etologi, Linköpings universitet
Linda Keeling, professor i djurskydd, SLU
Harry Blokhuis, professor i etologi, SLU
Helena Röcklinsberg, docent i etik, lektor i djuretik, SLU
Anders Karlsson, agr. dr. professor i köttvetenskap, SLU
Johan Lindsjö, veterinär, adjunkt och doktorand i djurvälfärd, SLU
Elina Åsbjer, veterinär, nationellt centrum för djurvälfärd, SLU
Birgitta Staaf Larsson, nationellt centrum för djurvälfärd, SLU
Svea Jörgensen, veterinär, doktorand i djuretik, SLU
Elin Spangenberg, agr. dr. Nationellt centrum för djurvälfärd, SLU
Ida Brandt, veterinär, doktorand i husdjurens miljö och hälsa, SLU
Katja Lundqvist, adjunkt i djurskydd, SLU
Torun Wallgren, agr, dr. forskare i husdjurens miljö och hälsa, SLU
Margareta Stéen, veterinär, docent i veterinärmedicin, EU-diplomat i djurvälfärd och lagstiftning, SLU
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.