Ge alla barn en plats på det digitala tåget

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2015-03-11

Majblomman: Alla kommuner måste motarbeta ojämlika digitala villkor

”Barnen kan inte göra läxor eftersom nästan all matten är via nätet. Jag kan inte få det så kallade veckobrevet från skolan, då det oxå är elektroniskt.”

Så skrev en ensamstående, utförsäkrad tvåbarnsmamma till Majblomman för en tid sedan. Hennes barn har hamnat på fel sida om den så kallade digitala klyftan. Har familjen ingen dator med uppkoppling riskerar barnen kort sagt att hamna efter i skolan. Därtill innebär en digitaliserad föräldradialog att vissa exkluderas, och får svårare att ge det vuxenstöd som så väl behövs. Elektroniska veckobrev är standard på de allra flesta skolor.

Majblomman jobbar för att alla barn ska få likvärdiga chanser i skolan. I dag betyder det inte bara att ha samma böcker och undervisning som kompisarna, utan också om att kunna kommunicera på nätet, och skaffa sig digital kompetens så att man behärskar så väl sökteknik som källkritik.

Digitaliseringen är en ofrånkomlig del av vår vardag. Det är avgörande att svenska kommuner och andra huvudmän förhåller sig till detta, och låter den kompensatoriska skolan omfatta även digitala villkor. Med den tekniska utvecklingen följer annars risken för en ny form av obalans mellan mer privilegierade unga och barn som har det tufft.

I vår senaste kommunundersökning berättar 35 procent av kommunerna att eleverna tilldelas en dator som de kan ta med hem. Sju procent uppger att eleverna får en dator för bruk i skolan. Generellt gäller detta endast högstadiebarn. 48 procent svarar att barn i grundskolan inte får någon dator, medan tio procent svarar att de inte vet. Vid vilken ålder eleverna förses med datorer varierar också markant från kommun till kommun. Med andra ord är det många barn som måste lita till den egna familjens resurser.

Vår bild kompletteras av våra lokalföreningar runt om i landet, som konstaterar att behovet av digital utrusning till barn ökar. I den senaste mätningen (2013) av våra lokala bidrag till barn har posten datorer vuxit med närmare 100 000 kronor på ett år.

Skillnaden mellan svenska kommuners hantering av digital skolutrustning är problematisk. Råkar man bo i en familj som inte har råd så ska man givetvis inte vara utlämnad till turen att bo i en kommun med modern IT-politik.

Vi kan också slå fast att kommunerna agerar olika även vad gäller barnfamiljer med försörjningsstöd. Av Majblommans senaste kommunundersökning framgår att bara 22 procent av de svarande kommunerna beviljar extra stöd till dator och internetabonnemang. De barn som har det allra tuffast är alltså även i detta avseende utlämnade till att råka bo i en IT-vänlig del av landet. Detsamma gäller barnfamiljer som har lite för höga inkomster för försörjningsstöd. För dem återstår Majblomman.

Digitaliseringskommissionen menar i en kommentar till vår senaste kommunrapport att digital tillgänglighet är viktigt för att barn ska kunna bli aktiva deltagare i det digitala samhälle som vuxna. Vi delar analysen att barn tidigt behöver skaffa och upprätthålla IT-kunskaper för att kunna tillgodogöra sig sin utbildning och så småningom etablera sig på arbetsmarknaden. Under Mediedagarna i Göteborg förra veckan konstaterade Ulla Carlsson, som innehar Unescos professur, att barn i dag har ett större behov av gedigna kunskaper än någonsin då det internetbaserade medielandskapet är så komplext.

Att missa det digitala tåget i skolan blir betungande på lång sikt. Vi hoppas och förutsätter att allt fler kommuner börjar arbeta strategiskt och skyndsamt för att täppa till de ojämlikheter som uppstår när inte alla barn har möjlighet att hänga med digitalt.

Lena Holm

Följ ämnen i artikeln