Förespråkarna duckar för problemen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-06-23 | Publicerad 2015-06-22
Slutreplik från Ann-Marie Ljungberg om delad föräldraförsäkring
Jag är glad över att Annika Strandhäll (S) svarade på min artikel, men jag skulle önska att hon hade svarat på det jag faktiskt skrev.
Syftet med individualisering av föräldraförsäkringen, att man vill förbättra situationen på arbetsmarknaden för alla kvinnor, är inte problemet. Det är ofattbart att inkomstskillnaderna mellan könen är så stora och vi måste hjälpas åt med att göra något åt det. Men problemet med en individualisering är att en sådan reform inte nödvändigtvis förbättrar för det stora flertalet på arbetsmarknaden, inte ens genom sin normbrytande verkan. Åtminstone inte tillräckligt. Därtill förvärrar den situationen för många kvinnor, vilket ingen tycks ta med i beräkningen.
I resonemanget glöms alldeles för många saker bort. De flesta har med diskrimineringens själva natur att göra. Till exempel de ojämställda pappornas bristande vilja att stanna hemma oavsett hur föräldraförsäkringen ser ut. Eller mammornas benägenhet att stanna hemma oavsett om de får ersättning eller inte. Eller det faktum att pappornas uttag ofta har mer att göra med nöje och bekvämlighet än mammornas, som ofta har med nödvändighet att göra.
Därmed kommer arbetsgivarnas inställning inte att ändras i den grad som önskas. Kanske inte alls. Till det kommer den förvärrade ekonomiska situation många kvinnor hamnar i om de tvingas stanna hemma längre än nu utan ersättning.
Det här är svåra frågor förespråkarna måste prata om, och helst hantera, innan man beslutar om en delning av föräldraförsäkringen.
Ann-Marie Ljungberg
Författare till ”I fallinjen – en essä om prekärfeminism”