Stockholmare skäms för snön – jag blir en översittare
Det snöar i Stockholm. Det har nog inte undgått någon. Stönas och stånkas, så mycket att skotta, hör jag av folk i min närhet. Men är det verkligen det, säger då jag, förnumstigt, och min dialekt är plötsligt starkare än någonsin.
Vad stockholmarna i sin tur troligtvis har missat är att det i Umeå i november satts snörekord.
Jag har några kompisar kvar i björkarnas stad och följer deras storys på Instagram. Oplogade parkeringar, långa köer, hurtiga som åker skidor mitt i stan för att slippa trafikkaoset.
Ja, det är sant, det kan bli haveri på andra ställen än den kungliga huvudstaden.
I Norran kan du läsa om en kvinna i värkarbete på väg mot Skellefteå lasarett som tvingas föda i bilkön då en lastbil kört fast. Alla mår lyckligtvis bra.
I Västerbottens-kuriren kunde man läsa om Harriet från hemtjänsten som med cykeln skulle besöka 20 brukare trots kung Bores totala anarki.
”Det som inte dödar härdar”, säger hon till sajten.
Nostalgin slår till med full kraft.
I Västerbotten är du stolt över att den enorma mängden snö inte lamslår, livet pågår. Vädrets obarmhärtiga makter biter inte på en västerbottning.
När jag som 18-åring gick på Blå kök och bar drog vi på oss täckbyxor för att palla att stå i kön. Det har jag aldrig sett runt Stureplan. Det finns en ängsligare aura, stil före välbefinnande, vilket jag kan sympatisera med.
Lika ängsligt är det när snön kommer. Stockholmare skäms möjligtvis, för varje år huvudstaden drabbas av det sedvanliga trafikkaoset kommer hånen. Stockholmare! Så dumma! Helt inkompetenta!
Fast det ju snöar mindre här generellt och därför det gissningsvis inte är ekonomiskt rimligt att ha samma beredskap som i Umeå. Lite kaos får man räkna med, så att säga.
Nu finns risk att jag gör mig omöjlig norr om Gävle, men kan det vara så att om du kommer uppifrån finns en viss tendens att bete sig som översittare så fort det handlar om snö.
När mina kollegor stannar hemma från jobbet på grund av snöoväder himlar jag med ögonen. ”Tunnelbanan går väl som vanligt”, är ett direkt citat. ”Jaha, bussen är inställd? Jag visste inte att du är gjord av socker?”, är ett annat.
Som om jag är snömannen, redo för allt. Barnet från Frostmofjället.
Som om det är jag som skottar.
