Hur farlig är den passiva rökningen?

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-04-30

Experten svarar på 19 vanliga frågor om rökning

Hur kan du själv minska riskerna för att drabbas av lungcancer?

Aftonbladet ställde 19 frågor om sjukdomen till Roger Henriksson.

Hur mycket måste man ha rökt innan man utvecklar lungcancer?

– Det finns ett tydligt samband: ju mer man röker desto större risk.

Hjälper det att sluta röka – och när måste man i så fall sluta?

– Det är aldrig för sent att sluta röka. Redan inom timmar efter att man slutat röka börjar kroppen att reparera de negativa effekterna. Även om man redan drabbats av någon sjukdom kommer man i ett bättre läge efter ett rökstopp. Man orkar med tunga behandlingar bättre och ökar möjligheten till att bli botad.

Hur stor del av rökarna drabbas?

– Svårt med en exakt siffra. Några snillen har beräknat att cirka 1 av 14 rökare drabbas av lungcancer. Kom dock ihåg att 9 av 10 lungcancerfall orsakas av rökning, dessutom finns en ökad risk för en massa andra farliga sjukdomar.

Hur stor skuld har den passiva rökningen?

– Passiv rökning har en klarlagd riskökning men inte alls lika stor som om man själv röker. Hos dem som ej rökt själva och drabbas av lungcancer anser man att cirka 15 procent av fallen kan bero på passiv rökning.

Finns det någon ärftlighet med lungcancer?

– Ja, som för all cancer finns det en viss del som kan förklaras av ärftlighet, men denna ”risk” är försvinnande liten när man ser på rökningens risker. Riskökningen av rökningen kan vara högre hos dessa människor.

Kan man drabbas även om man aldrig rökt?

– Ja, det finns en mycket liten andel av lungcancer som inte kan förklaras av rökning.

Varför forskas det så lite om lungcancer jämfört med andra cancerformer?

– Det har inte varit status att forska, bland annat beroende på att det satsats så lite resurser på detta. Det har inte heller funnits några starka lobbygrupper som försvarat dem som drabbats av lungcancer. Sedan har det också funnits en ”skylla sig själv-attityd” bland många, även inom sjukvården och vetenskapen.

Kan man som rökare få genomgå lungröntgen om man är orolig men saknar symptom?

– Ja, om man är eller har varit rökare ska man som doktor vara öppen för detta. Oro är också ett symtom. Men kom ihåg att det inte heller är bra att bli röntgad för mycket.

Hur länge kan man leva med lungcancer?

– Om behandling kan ges i tid innan sjukdomen spridit sig finns mycket stora möjligheter till bot och ett lika långt liv som andra.

Hur ser oddsen ut om cancern hunnit sprida sig?

– Även om sjukdomen spridit sig finns i dag också de som lever och kan bli botade. Men om man ser till hela gruppen patienter har lungcancer en sämre prognos än många andra sjukdomar med en medel-överlevnad på cirka ett år och med en fem års överlevnad på cirka 15 procent.

Kan man överleva trots att tumören inte går att operera?

– Ja, det finns i dag möjligheter att ge strålbehandling som kan vara lika effektiv som operation vid lungcancer begränsad till lungan. Dessutom har vi andra behandlingar med god effekt.

Vilken är den mest effektiva behandlingen?

Det är beroende av om sjukdomen är spridd utanför lungan eller inte. Vid lokaliserad sjukdom är operation det bästa men även högdos strålbehandling kan vara lika effektiv i dessa fall. Vid spridd sjukdom finns det en massa olika läkemedel som kan vara effektiva.

Hur fort går det från diagnos till behandling?

– Behandlingen ska helst komma igång inom en vecka efter att diagnosen är fastlagd.

Vad gäller om second opinion?

– Enligt hälso- och sjukvårdslagen är samhället, landstingen, skyldiga att så gott som alltid låta en lungcancerpatient få en second opinion.

Är second opinion en patienträttighet?

– Det är kanske något underligt men i Sverige finns det inget skrivet om just begreppet patienträttighet när det gäller detta.

Vad går vaccinstudierna som pågår ut på?

– Vaccinationsstudier som pågår nu vill åstadkomma att kroppen ska reagera mot kvarvarande tumörceller efter en given rutinbehandling. Förhoppningen är att detta ska ta bort alla kvarvarande tumörceller. Men detta vet vi inte säkert förrän om något år när undersökningar är färdiganalyserade.

Finns det hopp om nya behandlingar?

– Ja, det finns stora förhoppningar. Vi får bättre operationstekniker, strålbehandlingsapparater och läkemedel.

Finns det någon hoppfull medicin på gång?

– Mer än 500 nya läkemedel prövas för närvarande runt om i världen. Dessutom blir vi bättre på att tidigt upptäcka lungcancer.

Varför drabbas allt fler kvinnor nu?

– Beroende på att kvinnorna började röka senare än männen och i många fall fortfarande gör det.