Ökad överlevnad vid ny leukemibehandling

Svensk professor: ”Förväntningarna på denna medicin står sig”

Nio av tio patienter med KML, en form av blodcancer, lever efter fem år när de behandlas med ett skräddarsytt, enzymhämmande läkemedel.

På 1980-talet levde endast hälften av patienterna i mer än 3,5 år.

Studierna på det nya läkemedlet, Glivec, presenterades på måndagen av svenske professorn Bengt Simonsson vid den amerikanska hematologkongressen ASH i Atlanta.

– Mycket glädjande, säger Simonsson som är expert i hematologi (blodet och dess sjukdomar) och verksam vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, till TT.

– Jag har jobbat i den här världen länge. Ofta när det kommer en ny medicin är förväntningarna stora men förr eller senare grusas förhoppningarna och slutresultatet är ofta mindre bra. När det gäller den här medicinen har förväntningarna stått sig.

Överlever längre

Simonsson redogjorde för 54-månadersresultaten för det aktuella läkemedlet. Vid sidan av överlevnaden på 90 procent visade det sig att andelen cancerceller sjunkit till under en procent hos 86 procent av patienterna som fick substansen. Patienter som nådde det behandlingsresultatet tidigt i studien hade ännu bättre överlevnad.

Akademiska sjukhuset är ett av 177 sjukhus i 16 länder som deltagit i studien som omfattar 1106 patienter, varav 30–40 är svenska.

KML är en svår sjukdom som ofta går över i akut leukemi, som har dålig prognos. Hittills har patienter behandlats med cellgifter och interferon (ett immunstärkande hormon) eller benmärgstransplantation. Transplantation kan bota KML, men långt ifrån alla klarar av den tuffa behandling och de risker som behandlingen medför.

Blockerar enzym

Glivec har i och med den aktuella studien blivit förstahandsval för blodsjukdomen, för vilka benmärgstransplantation inte bedöms som ett alternativ. Läkemedlet blockerar det enzym som sätter fart på sjukdomsprocessen och får cancercellerna att dela sig onormalt fort och leva längre. Skälet till att just KML-patienter har detta enzym är att de har en kromosomförändring kallad Philadelphiakromosomen.

Läkemedlet kan hålla sjukdomen bra i schack – men inte bota den eftersom patienten måste fortsätta att ta sitt piller för att inte återinsjukna.

För framtiden tror Simonsson på kombinationer med andra behandlingar, som vaccin för att stimulera immunförsvaret – något hans forskargrupp arbetar med nu.

Tina Magnergård-Bjers/TT