Hon hade myror i benen – i 20 år
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2011-02-11
Birgitta, 61, är en av 800 000 som lider av rastlösa ben: Det är hemskt
Kryper det i benen?
Du kan vara en av 800 000 svenskar som lider av folksjukdomen restless legs.
– Det är hemskt. Jag kan bara sitta still korta stunder, säger Birgitta Bergström, 61.
Mellan fem och tio procent av den vuxna befolkningen i Sverige lider av den neurologiska sjukdomen restless legs, RLS. Myrkrypningar, ryckningar, stickningar, kramper och smärtor i benen drabbar dem med ”rastlösa ben”. Symptomen kommer vid vila och inaktivitet.
– Man känner ett stort och obetvingligt behov av att röra på benen. Om man inte gör det förvärras symptomen, säger Sven Pålhagen, överläkare på neurologen, Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Svårt att sova
Besvären är värst kvällar och nätter.
– Många får sömnproblem. En del ligger och sparkar 25–30 gånger i timmen när det är som värst.
Andra har besvär även dagtid. De kan inte sitta stilla utan måste sparka eller gå upp och gå, vilket begränsar deras sociala liv.
– Det är besvärligt, ett riktigt obehag, säger Sven Pålhagen.
”Det rycker i benen”
Symptomen kommer vanligen smygande i 40– 50-årsåldern. Dubbelt så många kvinnor som män drabbas. Många förstår inte att det är en sjukdom de har.
Birgitta Bergström, 61, hade besvär i 20 år, men trodde att det var normalt. Hon fick diagnosen 2006 när hon sökte till en forskningsstudie på Karolinska universitetssjukhuset.
– Jag har ständiga myrkrypningar. Jag kan bara sitta stilla korta stunder, sedan måste jag röra på mig. Det rycker i benen. Det är hemskt, jag kan inte kontrollera det. På nätterna sparkar jag och vaknar av det.
”Brist på dopamin”
Birgitta har den primära formen av RLS. Den är ofta ärftlig och ett antal gener med koppling till RLS har identifierats.
– Vi tror att det är en brist på signalsubstansen dopamin i hjärnan, säger Sven Pålhagen.
En fjärdedel – cirka 200 000 – av de med RLS har så svåra besvär att de skulle behöva mediciner. Man ger levodopa som omvandlas till dopamin i hjärnan. Eller dopahärmare som förstärker dopaminets aktivitet i hjärnan.
Bra att promenera
För Birgitta Bergström har medicinerna inneburit bättre sömn och ökad livskvalitet.
Hon är sjukskriven på halvtid för att kunna ta långa promenader dagligen, vilket hjälper.
Den sekundära formen av sjukdomen orsakas av låga järndepåer, brist på B12 eller folsyra och medicinbiverkningar.
Slipp krypet – med strumpan
Läkaren Staffan Boquist, 32, drabbades av restless legs som student. Nu har han konstruerat en strumpa som godkänts som medicintekniskt hjälpmedel av Läkemedelsverket i namnet RestEasy.
Strumpan är gjord av speciella fibrer med svalkande effekt och har sex olika kompressionszoner med varierande tryck, säger Staffan Boquist.
