Dina föräldrars dåliga val kan påverka dig

Publicerad 2011-03-30

Svårt att stå emot? Dåliga vanor kan spåras så långt tillbaka som till fosterstadiet, visar en ny studie.

Har du svårt för att inte falla för frestelsen efter skräpmat? Blir du ofta sockersugen? Ditt beteende kan vara ärftligt. En ny studie från Australien visar att mödrars kostvanor under graviditet och under amning påverkar barnet för resten av dess liv.

Hur noga var din mamma med vad du åt och hur mycket grönsaker du fick i dig som barn? Ironiskt nog kan det vara helt obetydligt för dig som vuxen. Dåliga vanor utformas nämligen redan under graviditeten och amningsperioden. En ny forskning från Australien visar ett samband mellan föräldrars och barns benägenhet att äta onyttigt, skriver Annelie Larsson på SVT Vetenskap.

Föredrog onyttig mat

Den nya forskningen bedrevs av Berverly Muhlhausler och hennes forskarkollegor som använde sig av två grupper av råttor. Den ena vars kost, under graviditeten och amningen enbart bestod av vanlig mat och den andra som bara fick skräpmat.

Råttornas avkomma fick efter amningstiden själva välja mellan de två olika dieterna som deras mödrar blivit matade med. Resultatet blev att bebisarna vars mödrar hade ätit av den onyttiga kosten ofta föredrog samma mat.

Skräpmat förändrar hjärnan

Forskare kunde påvisa högre nivåer av receptorer som aktiverade ”må bra-ämnen” så som dopamin och opioider hos avkomman till de mödrar som matats med skräpmat. Dessa nivåer kunde utmätas redan innan avkomman börjat äta själv.

Slutsatsen av denna forskning är att den onyttiga kosten leder till förändringar i fosterhjärnornas belöningssytem.

Studien pekar alltså på att barn vars mödrar äter stora mängder av onyttigheter under denna kritiska period, graviditet och amning, kommer troligen ha ett större sug efter liknande mat senare i livet.

Viktigt upptäckt

Forskningen är viktig för att få mer förståelse för den fettepedemi som växer i världen. Den förklarar också varför vissa av oss så lätt kan göra nyttiga kostval medan andra har svårt för att inte falla för onyttiga frestelser.

Resultaten presenteras online i FASEB Journal.