Var femte kvinna drabbad – många utan att veta om det

Publicerad 2015-03-23

Var femte kvinna och var tionde man riskerar att bryta höftbenen på grund av benskörhet.

De flesta vet inte ens om att de ligger i risk­zonen.

– Väldigt många benbrott sker i onödan. 30–40 procent av de höftfrakturer som beror på benskörhet skulle enkelt kunna undvikas, ­säger forskaren Johan Kälve­sten.

Med en enkel handröntgen skulle vården kunna fånga in många av dem som lider av benskörhet utan att veta om det. ­Johan Kälvesten, som forskar på digital röntgen inom medicin, menar att det borde göras per automatik i vissa vårdsituationer, till exempel då patienter brutit ett ben i kroppen och då kvinnor kommer till mammografiundersökning.

Då skulle man fånga in de två grupper – kvinnor och personer som haft benbrott – som har en hög andel av benskörhet och därmed löper ökad risk för en höftledsfraktur.

Men varför röntga just handen?

Johan Kälvesten, forskare inom digital röntgen.

– Min studie visar att personer med låg bentäthet i handen har en mycket förhöjd risk att bryta höften, förklarar Johan Kälvesten.

Däremot räcker inte röntgenbilden av handen för att ställa diagnosen benskörhet, osteoporos. En remiss för ytterligare undersökningar behövs, och sedan eventuell medicinering för att stärka benmassan.

Minskar risken

– Det finns mediciner som avsevärt kan minska frakturrisken hos personer med låg bentäthet. De är dessutom billiga. Men det handlar inte bara om läkemedel, utan även att försöka förhindra att man ramlar eller skadar sig på annat sätt, säger Johan Kälve­sten.

Förutom det personliga ­lidandet och andra konsekvenser för den som drabbas, så kostar vården för frakturer år­ligen kring 13 miljarder kronor, enligt ­Johan Kälve­sten.

Är det då realistiskt att handröntgen av vissa patientgrupper införs?

– Ja, förutsatt att man sätter tillräckligt strikta gränsvärden, så att man inte skickar för många till vidare utredning. I nuläget bör det i första hand ses som ett komplement som kan göra att man kan fånga upp väldigt många som i dag missas. Arbetet vid mammografiklinikerna påverkas enligt min forskning minimalt.

Mia Coull

Följ ämnen i artikeln