SKÅL! ELLER?
Uppdaterad 2015-02-11 | Publicerad 2015-02-10
Vissa väljer att avstå helt och hållet, andra varvar vinet och ölen med promillefria alternativ då och då.
Svenskars attityd till alkohol – och speciellt berusning – har förändrats de senaste åren, men vad beror trenden på? Och borde vi alla lägga ner drickandet för gott?
Lena Dunham och Blake Lively gör det inte. Inte den legendariska Vogue-chefredaktören Anna Wintour heller. Eller Tyra Banks. Dricker alkohol, vill säga.
Men det är knappast bara internationella profiler som väljer att avstå från vin, öl och drinkar. De senaste åren har fler och fler svenskar pratat om hur de tackar nej till alkohol, om inte för alltid så i alla fall ofta. Som komikern Mårten Andersson, som till och med har öppnat en nykter klubb i Stockholm där alla gäster måste blåsa i dörren för att visa att promillehalten ligger på noll. Och en hel drös unga och välkända bloggare, som Underbara Clara och PT-Fia.
Men även officiella siffror från Systembolaget verkar hålla denna trend om ryggen. Under 2013 ökade nämligen försäljningen av alkoholfria drycker med 9,6 procent jämfört med året innan. Enligt IQ:s alkoholindex, en årligt återkommande undersökning om svenskars attityd mot alkohol, verkar det dock som att våra alkoholvanor har utvecklats åt två olika håll.
– Om man tittar på att dricka sig full så verkar det vara mindre snyggt och socialt accepterat att göra det nu, jämfört med för fem år sedan, säger Magnus Jägerskog, vd på IQ.
– Däremot ser vi att det är mer okej att ta ett glas i veckodagarna vid sociala tillfällen. Och detta ser man väldigt tydligt i konsumtionsstudier också, att andelen som uppger att de dricker en gång i veckan eller fler har fördubblats under ett 20-årsperspektiv. Så vi dricker alltså oftare, men är mer återhållsamma i attityden till berusningsdrickande. Och den största förändringen i avståndstagandet till berusning ser man hos unga vuxna, som ju annars framförallt är den grupp som dricker de största mängderna.
Unga dricker mindre
Björn Trolldal, forskare vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, säger att deras siffror mellan 2008 och 2012 visar på en minskad alkoholkonsumtion i alla åldersgrupper upp till 50 år hos både kvinnor och män, medan den ligger stabilt hos 50-plussare.
– Hos kvinnor över 65 har det dock skett en viss ökning, säger han.
En färsk studie från Centrum för åldrande och hälsa vid Sahlgrenska institutet vid Göteborgs universitet bekräftar detta. Enligt den har tio procent av svenska kvinnor på 75 år eller äldre en riskkonsumtion av alkohol. För 30 år sedan endast 0,6 procent.
Det verkar alltså främst vara yngre människor som har börjat ifrågasätta och förändra sin konsumtion av alkohol. När det kommer till det ökade vardagsdrickandet tror Magnus Jägerskog att det beror mycket på normaliseringen av alkohol.
– I dag finns det mycket mer reklam och redaktionellt material om alkohol i media. Dessutom har serveringstillstånden blivit fler och fler om man jämför mellan år 2000 och i dag, säger han.
Däremot är det inte är riktigt lika enkelt att bena ut varför vi har blivit mer återhållsamma när det gäller berusning.
Vardagsdrickande anses ha hälsofördelar
– Bland unga vuxna, det vill säga personer mellan 18 och 25, kan förklaringen vara att man tidigare har sett en minskande alkoholkonsumtion bland nioendeklassare – de siffror vi såg 2013 är de lägsta uppmätta sedan 1971 – och att de som inte har testat på alkohol i högstadiet lättare kan ta med sig den inställningen när de blir äldre. Även om det är vanligt att de flesta börjar dricka så småningom.
Även den rådande hälsotrenden kan ha gjort sitt. Numera är vi ju ett folk som är väldigt intresserade av träning, oavsett om det handlar om att nöta asfalt eller lyfta skrot, och vi älskar våra gröna juicer och att detoxa. Och en redig fylla rimmar ofta illa med den typen av livsstil (alla som har försökt köra ett tufft träningspass bakfull är nog benägna att hålla med).
– Däremot ser man nog inte ett vardagsdrickande som riskfyllt, utan att det till och med kan ha hälsofördelar, som skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar, säger Magnus Jägerskog.
Just det har länge varit en vedertagen sanning, att en måttlig konsumtion av alkohol, och speciellt vin, kan vara bra för oss. Nyligen presenterades dock ett brittiskt studieresultat som hävdar motsatsen i tidskriften British Medical Journal.
Forskare vid London School of Hygiene and Tropical Medicine, granskade tillsammans med Pennsylvania University och University College London, data från 56 studier, som totalt omfattar 260 000 deltagare. De kom fram till att även de som konsumerar måttliga mängder alkohol kan sänka sitt blodtryck och minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar ytterligare genom att dricka ännu mindre. Detta kunde de urskilja genom att se på personer som är bärare av en genvariant som gör att de mår särskilt dåligt av att dricka alkohol. Dessa personer dricker ofta mindre och löpte i genomsnitt tio procent lägre risk att råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar. De hade även ett lägre blodtryck och BMI än genomsnittsbefolkningen.
Holger Theobald, disktriktläkare
och forskare knuten till Centrum för allmänmedicin, har länge studerat alkoholens effekter på vår hälsa. Han menar att den nya studien verkar stämma överens med det han själv har kommit fram till när han har studerat en grupp stockholmare i 26 år.
– Frågar man experter så säger många fortfarande att en mindre mängd alkohol kan vara nyttigt, och att speciellt äldre, som har större risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, kan ha nytta av det. Men den här brittiska studien visar att det kan vara en skenbar effekt.
Han menar att tidigare studieresultat har visat att nykterister har högre risk för död i hjärt- och kärlsjukdomar jämfört med de som dricker måttligt. Detta har lett till den vanliga tron att mindre mängder alkohol kan vara bra för oss. Men det finns ett grundläggande problem:
När man jämför nykterister med dem som dricker kan det i nykteristgruppen finnas människor som aldrig har druckit, sådana som har varit högkonsumenter men slutat dricka i ett senare skede i livet och personer som har slutat dricka på grund av sviktande hälsa.
– Vår studie visade att de som har blivit nyktra senare i livet har tre gånger större risk att dö i förtid i hjärt- och kärlsjukdomar än de som alltid har varit det, säger han.
Men antioxidanterna och flavonoiderna i vinet, visst är i alla fall de nyttiga för oss? Jo, men det är inte helt oproblematiskt, menar Holger Theobald.
– I vår Stockholmsstudie fick vi fram att vinkonsumenter kan ha en halverad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, men vi kunde också matematiskt justera bort alkoholen och se på andra effekter av vinet. Och om den skyddande effekten då beror på antioxidanter och flavonoider så borde man ju i praktiken kunna öka den genom att dricka ännu mer vin. I studien var dock effekten den omvända – ju mer vin man drack, desto sämre blev hälsan. Det kan bero på till exempel livsstil. Dricker man vanligen bara små mängder vin och alkohol så kanske det innebär att man är måttlig med mycket annat också, rent generellt, och har en hälsosam livsstil. Så visserligen kan antioxidanter och flavonoider vara nyttiga, men de kan du få i dig utan alkohol, till exempel genom russin, grönt te, frukt och grönsaker.
Påverkar fertiliteten
Allt handlar inte heller om hjärtat. Till exempel visar en studie vid University of Granada att vi får sämre mörkerseende när vi dricker. Forskare vid National Institutes of Health i USA menar att berusning kan orsaka att bakterier läcker ut från tarmen och ger ökad nivå av dem i blodet, vilket kan påverka immunförsvaret. Att festa loss på drinkar påverkar även vår reproduktion: Enligt en dansk studie publicerad i den medicinska tidskriften BMJ Open så har även en måttlig konsumtion alkohol en negativ effekt på spermiekvaliteten. Och det är inte annorlunda för kvinnor.
– När vi gjorde en studie på fertila kvinnor och följde dem i 18 års tid så visade det sig att det var 2,4 gånger så stor risk att behöva utredas för barnlöshet om man var högkonsument jämfört med lågkonsument, säger Holger Theobald.
Alkoholens vara eller icke vara i vår vardag är ingen enkel fråga. Trots att de flesta av oss är medvetna om att det i grund och botten är ett gift så är det en stor del av många sociala sammanhang. 60 procent av alla svenskar upplever till och med att någon vid något tillfälle har försökt övertala dem att dricka (eller dricka mer), enligt en undersökning från Sifo, gjord på uppdrag av IQ.
Dumpa flaskorna?
Men konsumtionen går ner, även om vi unnar oss vin allt oftare. Och Mårten Andersson, som tidigare i år sa till Aftonbladet att glorifieringen av att supa sig dyngrak och dricka sprit känns väldigt omodern, verkar alltså inte vara ensam om att ha den åsikten.
Betyder allt detta att du borde låta flaskorna stå kvar i vinhyllan för gott? Om du vill. Men att dricka måttligt – det vill säga mindre än en halv flaska vin i veckan – är enligt Holger Theobald inte farligt. Det är endast i högre doser som alkoholen kan påverka alla organ negativt. Det enda du bör tänka på är varför du dricker.
– Du kan gärna dricka alkohol i små mängder för att det är gott, men inte för att det är hälsobringande, säger han.
– Om man jämför olika åtgärder för att få bättre hälsa så har de som motionerar kolossalt bättre överlevnad än de som dricker vin och alkohol, så ta hellre någon promenad i veckan.
Hur mycket är lagom?
Mindre än en halv flaska vin in veckan är inte farligt, enligt läkaren och forskaren Holger Theobald. I praktiken betyder det att gränsen
går vid ungefär
2 standardglas vin (à 15 cl) eller
8 cl starksprit (à 40 %) eller
2 starköl (à 33 cl) eller
2 folköl (à 50 cl) eller
2 cider à (50 cl)
Källa: Alkoholhjälpen
JONNA KARVONEN
