Solen kan skydda dig mot cancer

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-06-19

Hudläkaren: Njut av solen – men försiktigt!

Var fjärde svensk bränner sig i solen, visar en ny undersökning.

Men å andra sidan visar nya rön att solen kan ge skydd mot vissa former av cancer.

Att sola tycker de flesta är härligt. Och i lagom doser är det nyttigt både för kroppen och humöret.

Solen är både nyttig – och farlig. I Sverige ökar fortfarande malignt melanom, den farligaste hudcancern, särskilt på västkusten och på Gotland. Cirka 2?000 personer får malignt melanom varje år i Sverige.

Här svarar Olle Larkö, hudläkare och professor i dermatologi vid Göteborgs universitet, på 11 frågor om de senaste rönen kring våra solvanor.

Hur mycket vågar vi sola?

– Vad som är den riskfria dosen är det som diskuteras nu. För mycket sol ökar risken för hudcancer. Solar man bara lite grann minskar sannolikt risken för den elakaste formen, malignt melanom.

– Å andra sidan tycks solande även kunna skydda mot vissa cancerformer. Det gäller framför allt mot lymfkörtelcancer, malignt lymfom, och kanske även mot prostata- och tarmcancer.

Hur skyddar det?

– Genom solens kortvågiga UVB-strålar, som gör att D-vitamin bildas i huden, men som också gör huden röd. Det är D-vitaminet som troligen har den skyddande effekten. Men detta skydd får man inte i solarier, som främst ger UVA-strålning.

Hur ska man då förhålla sig till dessa nya rön?

– Att försöka hitta en bra balans. Det är som att hitta rätt dos när man dricker vin. Att inte dricka alls eller att dricka för mycket innebär en risk. I dag solar till exempel unga för mycket och äldre för lite. Ett mått är att vara i solen högst en halvtimma mitt på dagen.

När har det blivit för mycket?

– När huden börjar bli röd. Tyvärr vet man inte det förrän dagen efter. Huden blir röd cirka åtta timmar efter det man slutat sola. Sedan ska man inte sola alls några dar.

Måste man vara i solen med bar hud för att få solens goda effekter?

– Ja, sannolikt. Men hur mycket bar hud som behövs vet vi inte riktigt.

Det tycks även finnas risk för solberoende, enligt ny forskning?

– Ja, människor som ofta solar i solarium, minst åtta gånger i månaden, kan få samma typ av abstinens som vid drogberoende. Det gäller troligen även när vi solar naturligt. Vi mår bra i solen, i alla fall till en viss gräns.

Rödhåriga lär även tåla solen bättre än man tidigare trott enligt tidningsartiklar?

– Det stämmer inte. Det kan möjligen gälla dem som är mörkt rödhåriga. Rödhåriga och blonda personer har sämre pigmentbildning och ska sola extra försiktigt.

Sverige ligger statistiskt i täten för hudcancer tillsammans med Australien. Tröttnar vi aldrig på att bli brundbrända?

– Det är fortfarande en trend hos oss. Men det tycks bli mindre

populärt i Australien. Personerna i samma reklam för solskydds-medel är betydligt ljusbrunare i Australien än de är i Sverige, till exempel.

Hur viktigt är det att skydda barn från solen?

– Vi vet att vuxna som upprepade gånger blivit brända av solen som barn har större risk att få malignt melanom. Små barn under ett år ska inte vara i solen alls. Barn i ett–två års åldern ska inte använda vissa kemiska solskyddsmedel. Vi vet inte vad de har för effekt på dem.

Är det bra att alls använda solskyddsmedel?

– Bästa skyddet är kläder. Lämpligaste solskyddsmedel som komplement är de med så kallat fysikaliskt filter. Det kan vara antingen titandioxid eller zinkoxid. De reflekterar och sprider solstrålningen.

Vad är det sämsta man kan göra?

– Att ligga i solen i bikini, smörja in sig och tro att man är skyddad. För vi vet inte hur effektivt solskyddet är. Farligt är också att sola kort och intensivt upprepade gånger i början när huden är oförberedd.

Hudläkarens 3 bästa råd

Lite moln och dis hindrar inte solen

Solen gör dig pigg och glad

Läs mer:

Ann-Cathrine Björnör Carlsson

Följ ämnen i artikeln