Madeléne: ”Jag vill visa att det går att ta sig igenom resan”
Publicerad 2011-10-23
Då: Undrar om jag kommer få uppleva barnens första skolavslutning
Madeléne Öhlund är 26 år och ganska nybliven tvillingmamma till Amanda och Jonathan, 11 månader. Ena bröstet är borta och håret på väg att växa ut efter cellgifterna.
Aftonbladet träffade Madeléne Öhlund i Söderköping första gången 2004.
Hon var 25 år och gravid när hon upptäckte knölen i vänster bröst. Den var stor som en pingisboll.
Cancern var aggressiv, det var bråttom.
Bröstet opererades bort och i vecka 33 plockades tvillingarna ut.
Läkarna kunde inte garantera att de skulle klara sig utan skador.
– Allt var så traumatiskt. Men när barnen kom lade vi allt vad sjukdom hette åt sidan, sa Madeléne till Aftonbladet då.
Hon har ärvt genmutationen BRCA1 från sin mamma. Det ger mycket hög risk för bröstcancer och äggstockscancer.
– Jag undrar om jag kommer att få leva. Kommer jag att få uppleva barnens första skolavslutning? sa Madeléne.
Senare togs även det friska bröstet bort i förebyggande syfte och Madeléne fick nya. När hon var 30 opererades äggstockarna bort.
I dag: Jag lever efter åtta år – nu vill jag ge andra hopp
"Det var chockartat. Man tror inte att man kan få cancer när man är 25 år och gravid. Allt gick så mekanisk, det var löpande band. Sorgeprocessen fanns inte, barnen var ju i fokus. Jag hade dödsångest, vaknade av att jag inte kunde andas.
I dag är jag förvånad över att jag tog mig igenom det så pass bra som jag gjorde.
Jag ältade för kuratorn. Vi var sju unga kvinnor med bröstcancer, sjukhuset startade en grupp. Alla utom en lever i dag. Vi umgås fortfarande och har haft otroligt mycket stöd av varandra.
Man ser livet med helt andra ögon efter en cancerresa. Det positiva är att jag fått en tacksamhet till livet. Jag är glad för varje dag.
Jag vill visa att man som 25-åring kan drabbas av cancer men inte måste dö, utan att det går att ta sig igenom resan. Jag vill inge hopp till andra unga som drabbas och det viktiga är att visa att jag lever efter åtta år.
Även barnen mår bra.
Och ja – jag har fått vara med om deras första skolavslutning. Det var helt fantastiskt. De fyller åtta år i dag!”
Madeléne Öhlunds bästa tips till dig som insjuknat i bröstcancer
Våga prata om din sjukdom. Omvärlden har mycket lättare att förstå hur du tänker och mår om du pratar med dem.
Se till att få träffa andra bröstcancerdrabbade genom ditt sjukhus. Det är jätteviktigt att få prata med andra som känner likadant som du och som du kan älta med!
Håret är hemskt att tappa, det är då andra ser att man är sjuk. Jag använde peruken ofta, det var min räddning. Men – håret växer ut så snabbt igen och nu i efterhand så var inte håret lika jobbig del.
Det finns ett liv efter bröstcancern. Det är okej att vara nere och känna sig deppig. Men ge inte upp, det kommer bli bättre!
Träna, träna och åter träna. Hela kroppen mår fantastiskt bra av motion. Dessutom minskar motion risken för återfall.
Var noga med din kost och vad du stoppar i dig!
Unna dig att åka i väg på spa tillsammans med någon du tycker om eller kanske som jag gjorde med mina cancervänner.
Skriv ner dina tankar om döden och begravning. Känns skönt att ha det nedskrivet för att sedan lägga undan det i något låst skåp och ta fram det om det behövs.
Unna dig egen tid. Det är faktiskt du som har fått en livshotande sjukdom. Då måste du göra allt för att du ska må så bra som möjligt!
Efter varje cellgiftsgång så unnade jag mig att gå på en spabehandling, skönt, avkopplande och återhämtande.
Varje år får cirka 7 000 svenska kvinnor diagnosen bröstcancer. 2009 var jag en av dem.
Att få beskedet att man har cancer är en käftsmäll. Tillvaron vacklar och man kastas obönhörligen in i en akut kris. När man är färdigbehandlad, när chocken lagt sig och allt ska vara som vanlig igen – då kommer nästa kris. Livskrisen.
Att ha varit utsatt för ett livshot väcker existentiell ångest. Denna ångest kan vara så överväldigande att man nästan inte orkar med sitt liv. Får man ingen hjälp är risken att man fastnar i ångest och depression och förblir sjuk.
Hur går jag vidare med mitt liv efter en livshotande sjukdom? Det är en livsavgörande fråga som vi sällan talar om. Därför väljer jag i dag att berätta om mig själv när jag fick chockbeskedet att jag hade cancer.
Och ni möter tre fantastiska kvinnor – Madeléne, 33, Anna, 46, och Kristina, 40 – som Aftonbladet intervjuat flera gånger tidigare. De berättar om hur livet blev efter bröstcancern och hur de hanterade krisen.
