Testerna räddar liv – men de är för dåliga

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2006-09-25

Tidig upptäckt av prostatacancer kan rädda liv.

Men testerna är för dåliga.

Därför kallas inte svenska män till regelbundna kontroller.

– Tidig upptäckt är mycket viktigt. Det är betydligt svårare att behandla en sent upptäckt prostatacancer, säger Jan-Åke Gustafsson, professor vid Karolinska institutet.

Chansen att överleva ökar.

– Absolut. En mer avancerad cancer blir allt mermotståndskraftig mot olika typer av behandling.

Därför vill Jan-Åke Gustafsson att man ska kalla svenska män på regelbunda psa-test, så kallad screening.

Men Socialstyrelsen säger nej.

Vet inte effekterna

– Vi kan inte införa allmän screening eftersom vi inte vet effekterna, säger Ola Bratt, docent i urologi, som varit med och utarbetat de nationella riktlinjerna för prostatacancervården.

Svårigheten är att avgöra om de små och ofarliga cancerhärdar man hittar kommer att utvecklas till en farlig cancer.

– Därför behandlas oftast prostatacancer om man hittar den, även om den är ofarlig. Vi vill inte överbehandla och göra tusentals män impotenta eller inkontinenta i onödan, säger Ola Bratt.

”Forskningen släpar efter”

Han får stöd av Sten Nilsson, professor vid Radiumhemmet i Stockholm, som är specialist på behandling.

– Skulle man testa alla män som är 50 år och uppåt så skulle det vara väldigt många som har ett förhöjt värde, utan att det är cancer, förklarar han.

Ett högt värde behöver alltså inte betyda att det är cancer. Lika lite som ett lågt värde automatiskt betyder att man är frisk.

Testet är för dåligt, alltså?

– Provets största svaghet är att det inte är specifikt för cancer.

Har det forskats för lite?

– Prostatacancer har släpat efter forskningsmässigt och ligger i vissa avseenden rätt många år efter bröstcancerforskningen.

Skulle det inte också bli för dyrt att kalla alla dessa män till undersökning?

– Det skulle få delar av sjukvården att kollapsa. Vi har absolut inte resurser idag.

– Men man får inte tro att det är en kostnadsfråga. Skälet är bristande kunskap.

För och emot ”pappografi”

Professor Jan-Åke Gustafsson.
Docent Ola Bratt.

Läs mer

Björn Solfors

Följ ämnen i artikeln