Rötmånad!

Uppdaterad 2018-07-20 | Publicerad 2008-07-23

10 enkla tips: Så slipper du magsjukan

Ah, sommar. God tid för grillfesten, picknick och soldåsig frukost. Fel. I går började rötmånaden.

I måndags klockan 11:56 gick solen in i Lejonets tecken.

Det betyder enligt folktron att rötmånaden – bakteriernas och mögelsvamparnas tid – är här. Och den som roar sig med att studera statistik tappar matlusten i samma takt som sjukdomsfallen till Smittskyddsinstitutet ramlar in.

Älskar värmen

Störst ökning under juli-augusti står campylobacter-infektionerna för. Från normalmånadernas knappa 500 anmälningar skjuter statistiken i höjden till det dubbla.

En annan otäcking, staphylococcus aureus, är inte anmälningspliktig och syns därför inte i tabellerna. Inte desto mindre är det den bakterie flest personer drabbas av.

– Får man den kommer symtomen inom mellan en och sex timmar, säger Livsmedelsverkets expert Marianne Boysen.

– Först tror man att man ska dö. Sedan vill man dö.

En annan klassiker är salmonella, men även bakterierna EHEC och listeria – som mer sällan drabbar människor – trivs bra i sommarvärmen.

– De flesta bakterier som kan orsaka sjukdomar förökar sig som bäst i temperaturer mellan 30-37 grader, men tillväxten accelererar redan vid lägre temperaturer.

Lyckligtvis finns enkla knep att ta till för den som vill slippa ofrivilliga toalettbesök eller en hink bredvid sängen.

LÄSKIGA LISTAN

Diarré, muskelsmärtor och i värsta fall döden - här är saker du INTE vill ha i maten.

Bacillus cereus: Finns överallt. Utvecklar ett gift som ger diarré, magsmärta och kräkningar. Undviks genom snabb nedkylning av mat och upphettning till 70 grader.

Campylobacter: Finns hos djur (även sällskapsdjur). Ger kraftiga diarréer och feber. Är mycket smittsam. Undviks genom bra hygien och väl upphettad mat.

Clostridium botulinum: Finns i naturen. Överlever kokning. Bildar ett gift som kan orsaka dödsfall. Undviks genom att man noga följer inläggningsrecept och förvarar rökt fisk svalt.

Clostridium perfringens: Förekommer i råvaror. Blir farlig i varm och syrefattig miljö. Leder till en 24-timmars magsjuka. Undviks genom snabb nedkylning och ordentlig upphettning av mat.

EHEC: Finns i tarmen hos människor och nötkreatur. Bryter ut tio dagar efter smittotillfället. Kan leda till döden. Undviks genom ordentlig upphettning av mat och god hygien.

Hepatit A-virus: Finns i avföringen hos smittade personer. Orsakar diarré och muskelsmärtor. Undviks genom god hygien och ordentligt upphettad mat.

Listeria: Förekommer allmänt. Främst farlig för personer med nedsatt immunförsvar och gravida. Leder till blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. 20–30 procents dödlighet. Undvik att äta livsmedel med lång hållbarhet och hetta upp maten ordentligt.

Mögel och mykotoxiner: Finns överallt. Akut förgiftning är ovanlig. Misstänks vid upprepad exponering kunna ge cancer. Undvik möglig mat.

Norovirus: Finns i avföringen hos smittade personer. Ger diarré och muskelsmärtor. Undviks genom att maten hettas upp ordentligt.

Salmonella: Finns i tarmen hos människor och djur. Ger diarré, magkramper och feber. Undviks genom att maten hettas upp ordentligt och att grönsakerna sköjs noggrant.

Shigella: Finns i tarmen och avföringen hos smittades människor. Ger kräkningar och ibland blodiga diarréer. Undviks genom god hand- och kökshygien.

Staphylococcus aureus: Finns i sår hos människor. Kan bilda gifter som ger magkramper och diarréer. Undviks genom handtvätt och att mat förvaras under åtta grader.

Vibrio: Är ovanlig i Sverige. Finns i fisk och skaldjur och orsakar kolera. Kan vara dödlig. Undviks genom noggrann kylförvaring.

Yersinia enterocolitica: Kan finnas hos grisar. Kan ge varierande åkommor. Undviks genom god hygien vid matlagning och ordentlig upphettning av mat.