Kolla enkelt om du är benskör

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-02-03

Fallen kan förhindras med rätt behandling

Vi trillar som käglor. Vinterhalkan har orsakat ovanligt många arm- och benbrott.

Många beror på benskörhet och hade kunnat förhindras – om alla bensköra fick behandling.

Mary Mårtensson

Södersjukhuset i Stockholm rapporterade i januari en fördubbling av antalet frakturer jämfört med samma period förra året. På Skånes Universitetssjukhus har alla frakturer, särskilt handledsbrotten, ökat kraftigt.

Men vi ska inte bara klandra vädret och trafikkontoren. Även sjukvården har en del av skulden, men vi skulle inte bryta så många ben om vi inte vore så bensköra.

I Sverige är det en folksjukdom. Varannan kvinna och var fjärde man över 50 år kommer någon gång att få en fraktur beroende på benskörhet – det handlar om 70 000 fall årligen. Av dessa är mellan 25 000 och 30 000 handledsfrakturer.

– På handledsbrotten kan vi se en tydlig säsongsvariation, säger Kristina Åkesson, professor i ortopedi och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Kostnaderna för benskörhets-frakturerna är enorma: 4,5 miljarder kronor årligen. Ändå skickas majoriteten av patienterna hem utan att en riskanalys för benskörhet eller bentäthetsmätning gjorts.

Du kan alltså vara benskör – utan att veta om det.

Om du haft en fraktur så är risken dubbelt så stor för en ny – jämfört med dem som aldrig haft någon.

Var femte benskör får en ny fraktur inom 10 år.

Bara var femte högriskpatient får behandling.

– Vi vet att vi underbehandlar, säger Kristina Åkesson.

Hon uppskattar att minst hälften av alla bensköra över 50 år, som haft en fraktur, skulle behöva behandling. Men Skånes universitetssjukhus är ett av få som erbjuder frakturpatienterna en riskkalkyl för benskörhet.

De sjukvårdsansvariga biter sig själva i svansen.

Att de bensköra nonchaleras i vården leder bara till fler frakturer, ökade kostnader – och söndervittrade skelett hos många.